Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medel att avhjälpa denna orättvisa mot ett arbete, som i många avseenden
bjuder större ekonomiskt utbyte än andra, mera eftersökta kvinnliga
förvärvsgrenar, vill förf. ha den tänjbara förmånen »fritt vivre», varhälst
den förekommer, utbytt mot sin exakta motsvarighet i kontant lön.
Härigenom skulle en utgångspunkt också vara given till den svåra
tjäna-rinnefrågans lösning, i det »hemmets biträde» höjdes upp på den sociala
och ekonomiska nivå som tidsenligt tillkommer henne. I samband med
denna fråga gives en lika upplysande som upprörande exposé av de
vanliga lönesatsernas, särskilt de kvinnligas, otillräcklighet att under
dessa dyra tider täcka ens de rättmätigaste behov. Denna avdelning
borde med eftertanke läsas ej minst av dem, som fastställa statens löner,
utan tanke på att de därmed döma tusenden till det oavlåtliga
brödbekymrets själsförkrympande existens.
Angående förslaget om barnens ekonomiska bidrag till hemmet har
redan i pressen vitt och brett diskuterats, och säkerligen är här bokens
omtvistligaste punkt. Men om å ena sidan förf. tyckes underskatta det
— även ekonomiskt — värdefulla arbete, som de barn utföra, vilka
sam-vetsgrannt använda tillfället att tillägna sig kunskaper och färdigheter,
— så har hon å andra sidan mer än rätt däri, att barnen alltför litet
inläras den svåra uppgiften att rätt beräkna och handhava sin egen
såväl som ett hems ekonomi. Detta är en stor brist bredvid många
andra i vårt så ytterligt opraktiska pedagogiska system.
Om husmodems arbetsprestation i hemmet och hennes ärligt
förtjänta lön därför borde väl i våra dagar icke mer än en mening råda.
Tyvärr förefalla dock begreppen därutinnan ej sällan mycket oklara,
vartill bidrager det gängse befintliga uttrycket att mannen »försörjer»
sin hustru. I själva verket förhåller det sig så, att pä tio fall, där detta
i större eller mindre grad sker, komma tusentals där hemmets bestånd
är lika mycket beroende på hustmns ekonomiseringsförmåga som på
mannens förvärv i reda mynt. Elsa Törnes klara och övertygande
framställning av detta faktum och hustmns därav följande rättmätiga fordran
på att en rimlig del av mannens kontanta inkomst avsättes såsom
hennes »privata anslag», bör därför hälsas med tacksamhet ej blott av varje
kvinna utan av varje medborgare, som är nog klarsynt att inse, att just
den oklara ekonomiska ställning, som sed och lag ännu skänker kvinnan
inom äktenskapet, innebär ett så öppet underkännande av hennes
samhällsinsats, att i och med kvinnornas vaknande personlighetsmedvetande,
aktningen för själva äktenskapets institution måste därav bliva lidande.
Elsa Tömes inlägg i denna fråga är desto värdefullare, emedan ingen
än så ovillig utläggning kan beskylla henne för »samhällsupplösande»
eller ensidigt kvinnosaksaktiga tendenser — tvärtom ligger henne intet
så mycket om hjärtat som hägnandet om institutionerna hem och
äktenskap, såsom i hennes ögon samhällets såväl ekonomiska som etiska
hörnstenar. Helt säkert tillfredsställer hennes förslag varken konservativ
eller radikal, men att hon förmår samtidigt väcka både den ene och den
andres motsägelse och eftertanke, däri ligger hennes rätt ovanliga förtjänst.
C. v. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
