Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bar inom litteraturen och detta till en sådan grad att det är med
verklig förlägenhet jag går att uppfylla tidskriftens anhållan om några
litteraturhänvisningar i kommunala frågor... det är nätt och jämnt en
kommunal litteratur existerar. Vilken ställning bör man t. ex. inta till
de s. k. kommunalsocialistiska strävandena? Denna ytterst viktiga fråga
är knappast behandlad i svensk litteratur. — M. Rubensons ytterst
kortfattade Stockholms kommunala affärsföretag (C. S. A:s småskrift N:o 3,
Sthlm 1906) tillhör sannerligen de undantag som bekräfta regeln, och det
är karaktäristiskt att Figge Blidbergs ypperliga föredrag på
kommunal-kongressen: Kommunalisering av allmännyttiga företag icke
framkallade någon saklig debatt.
A andra sidan medför denna litteraturens torvtighet en stor fördel:
var och en som på allvar vill sätta sig in i kommunala frågor, tvingas
nämligen att på egen hand gå direkt till källorna, det kommunala trycket,
och genom kritiska studier av kommittébetänkanden, motioner och
stadsfullmäktigeprotokoll bilda sig en självständig mening. Och jag vill frän
början fastslå, att ett dylikt källstudium, där det låter sig göras, är och
förblir det bästa sättet att sätta sig in i kommunala frågor: den
litteratur, jag här nedan anvisar, tjänar i de flesta fall endast till att lämna
en visserligen ofta behövlig hjälp vid materialets belysning och kritik.
Som en lämplig inledning på det kommunala området torde
Palm-stiemas Kommunalpolitik kunna rekommenderas (C. S. A:s Småskrift N:o
12, Sthlm 1907, 63 sidor, 75 öre). Bokens första hälvt utgöres av det
föredrag, varmed författaren — som bekant kommunalkongressens organisatör
och ledare — inledde dess förhandlingar. Även nu senare, då man läser
det i tryck, ligger det något av fästens glans över dessa sidor, där man
får en rask och medryckande framställning av bakgrunden till det
mo-däraa stadsväsendets uppsving: folkvandringen till städerna och dess
orsaker. Författaren ger vidare en snabb överblick av de svenska
städernas ställning till några av de viktigaste kommunala spörsmålen:
fastig-hetskrediten, bostadsfrågan, inkorporering av förstäder o. s. v.
Om man slår upp innehållsförteckningen i t. ex. Stockholms
Kommunalkalender, så kan man icke undgå att frapperas av huru stort och
mångskiftande en modern storstads verksamhetsområde är. Kommunen
intresserar sig för nykterister och deliranter, hundarnas civilisation och
råttornas utrotande, barnens vaccinering, tuberkulos- och sinnessjukas
vård, mjölk- och bostadsinspektion, gatubelysning, folkskolor, polis,
fattigvård o. s. v. Det faller nu naturligtvis alldeles utom ramen för denna
uppsats att ge litteraturanvisningar för alla dessa olika förvaltningsgrenar
— närmast torde intresserade härvid ha att vända sig till Herlitz9 och
Tunbergs Sociala bibliografi (C. S. A:s förlag 1907, pris 2 kr.) — jag
vill här endast något dröja vid jord- och bostadsfrågan, dels därför att
den är av så eminent kommunal natur, dels på grund av dess egenskap
av det viktigaste kommunala förvaltningsproblemet. Det var icke bara
en slump, att denna fråga tog nära hälften av kommunalkongressens
förhandlingar och obestridligen stod i centrum av dess intresse.
Vad till en början själva jordfrågan angår, så finnes ju numera en
relativt rikhaltig litteratur, främst småskrifter, utgivna av
Jordreformföreningen i Stockholm; särskilt komma ur föreliggande synpunkt i*
betraktande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
