Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställe, dels i studerkammaren med riklig tillgång till all nödig litteratur;
författaren behärskar sitt ämne, det märker man genast, om man icke
vet det förut, och förstår att ur dess kaleidoskopiska mångfald söka
fram och sätta fingret på det väsentliga, det som är ägnat att ge en
åskådlig och riktig bild av det för den ryska kulturutvecklingen
karak-täristiska.
För det andra är denna kulturhistoria i bästa mening populär.
Således icke så att förstå, att här bjudes en flere gånger utspädd dekokt
på hårdtuggade och svårsmälta vetenskapliga knotor. Utan det är en
kraftig och välsmakande, men lättsmält föda. Man får visserligen ta förf:s
ord för goda och erbjudes ej genom halva sidor med citerade källor
tillfälle att kontrollera varje detalj. Men denna brist är i detta arbete och
på detta område icke besvärande. Tvärtom torde flertalet läsare vara
förf. och förlaget (A. B. Ljus) tacksam för den tilltalande och inbjudande
typografiska utstyrsel som härigenom möjliggjorts och som gör det till
ett verkligt nöje att hantera boken. Det aktningsbjudande antalet sidor
— redan nu över 400 — bör icke avskräcka någon, ty det fängslande
innehållet och förf:s lätta men vårdade stil göra att man icke lätt lägger
ifrån sig de digra volymerna.
Den förra av dessa börjar med den s. k. Nestorkrönikan, vars
betydelse för kännedom om Rysslands tidigaste historia författaren utan
överskattning framhåller. Därefter för han oss vid hjältedikten om
Igors fälttåg mot palovtserna till Kiev och Rysslands första kristna
härskare. Den sparsamt framträdande litteraturen intar i denna
kulturhistoria ett framträdande rum — så framträdande att rubriken
litteratur-och kulturhistoria måhända hade varit mera träffande. Sålunda få vi
lära känna den ryska reseskildringens och romanens uppkomst, och då
förf. skildrar en av den ryska historiens mest egenartade gestalter Ivan
Grosny så är det den bild som framträder i samtida litterära dokument
han ger oss. Karakteristiska skildringar av tillståndet i Ryssland vid
1600-talets ingång och senare ges i redogörelsen för Petrus Petrejus’
ryska resa och emigranten Kotosjichins till svenska år 1669 översatta
»Beskrifning om Muschovsche Rijkets Staat».
Bokens andra del börjar, som naturligt är med Tsar Peter. Efter
skildringen av reformperioden Övergår förf. återigen till litteraturen,
koncentrerande sin skildring kring Kantemir, Lomonosov, de »franske
klassiske» eftersägarne samt Dersjavin. Efter ett särskilt kapitel om
komedin avslutas andra delen med en briljant framställning av de
tecken, som vid det 18 seklets utgång varslade om den kommande
kampen mellan ett nyvaknat ryskt folk och en sedan århundraden förstelnad
byråkratisk härskarmakt. Det nittonde seklets vitterhet blir ämnet för
arbetets tredje och sista del.
I enlighet med förf:s naturell har denna litteratur- och kulturhistoria
snarast blivit en samling av utmärkta essayer över framträdande
historiska gestalter och företeelser i deras sammanhang med den ryske
kulturutvecklingen — icke en systematisk översikt över allt som
rimligtvis kan göra a*nspråk på att nämnas.
Men det är just detta som’efter undertecknads mening gör det i
så hög grad lämpad att bli en populär bok, en folkbok. Ty den tar
sikte på det konkreta, det levande, och kastar över bord den tunga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
