Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 8—
av kvinnor. Många av dessa hava inlagt synnerligen stor förtjänst om
det amerikanska biblioteksväsendets utveckling och hava såväl i tal och
skrift som genom praktisk verksamhet arbetat därför. Många av
Amerikas kvinnliga bibliotekarier innehava ansvarsfulla och maktpåliggande
poster. I så gott som alla smärre och medelstora bibliotek är chefen
en kvinna, ibland med män som assistenter. Och 1 de stora biblioteken
är det ofta en kvinna, som är chefens närmaste biträde, eller vice
bibliotekarie, som titeln i allmänhet lyder. Vidare innehava kvinnorna ofta
chefsplatserna i biblioteksskolorna samt äro högt betrodda medlemmar
av stadskommissionerna, redaktriser för bibliotekstidskrifterna o. s. v.
Överallt gjorde sig den uppfattningen gällande, att bibliotekssysslan
särskilt ägnar sig för kvinnan, och att man borde tillskriva Amerikas
kvinnliga bibliotekarier en icke ringa del av äran av den storartade
utveckling biblioteksväsendet nått i detta land.»
Av vad som i det föregående blivit anfört, torde framgå, att d:r
Palmgrens bok är en av de böcker, som i sällsynt grad väcka tankar,
tankar som fordra att bli omsatta i handling.
När 1866 års riksdagsordning och de samtida nya kommunallagarna
började tillämpas, uppstod hos några fosterlandsälskande män tanken på
att något borde göras för att Sveriges allmoge skulle kunna sättas i
stånd att lösa de medborgerliga uppgifter, som ålagts densamma. August
Sohlman hämtade från Danmark idéen att inrätta skolor för landsbygdens
ungdom, och resultatet av de diskussioner och de artiklar i pressen, som
sedan följde, blev — den svenska folkhögskolan.
ter stå vi inför en oviss framtid. Aven om vi höra till dem, som
hälsa våra dagars representationsreform med glädje, måste den tanken
tvinga sig på oss: skall icke arbetarnas framryckande, om än i sig själv
så berättigat, för längre eller kortare tid komma att medföra en
tillbakagång i vår odling? Huru skola vi bära oss åt för att bevara det finaste
och värdefullaste av den kultur vi ärvt eller själva förvärvat för att
kunna överlämna den åt framtidens Sverige. Och svaret lyder: Vi skola
skapa det fria offentliga biblioteket.
Vi ha här liksom våra fäder på 1860-talet en genialisk tanke, som
blivit realiserad på annat håll och som endast behöver att av personer
med praktisk blick omformas för och tillämpas på svenska förhållanden.
Och vi ha för vår idé en vida mera genomarbetad jordmån, än de hade.
Enskilda personer, sällskap och en och annan kommun har redan visat,
att de äga uppfattning av biblioteksfrågans betydelse. Ja, staten själv
har ju i princip genom sina biblioteksanslag erkänt den.
Men, invänder någon, vi ha icke och få aldrig Amerikas millioner.
Sant, men vi behöva dem ej heller. På senare tiden ha vi sett så
många vackra donationer göras, att det icke hör till omöjligheten, att
en eller annan svensk, som fått ögonen öppna för sakens betydelse,
kommer att donera pengar i tillräcklig mängd till någon
biblioteksbyggnad, lämpad efter våra förhållanden. Och när detta sker blir det gott
och glädjande, men viktigare är att alla medborgare komma till insikt
om att biblioteksväsendet är något, till vilket de med glädje kunna ge
sitt bidrag på debetssedeln.
Men vad vi i främsta rummet behöva är personer, som med
entusiasm vilja taga upp tanken och sätta in vilja och arbete på dess
reali
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
