Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 66 —
ter på Skånes landsbygd; det söker då på samma gång hos de unga stärka
känslan för hembygden och därigenom ock för fosterlandet. Förbundets
program är alltså, säåsom den kulturella ungdomsrörelsens i allmänhet,
vidsträckt och mångomfattande. Häri kan ju ligga en styrka. Det bör
kunna samla ungdom från skilda läger och därigenom verka för socialt
samförstånd och socialt samarbete. Men i det allmänna programmet
ligger också en svaghet. En förening med mera ensidigt program röner
alltid motstånd men vinner därigenom ock den eggelse, som kamp och
strid medför.
Emellertid har den här ifrågavarande ungdomsrörelsen rönt varm
tillslutning i skilda trakter av Skåne. Särskilt är det folkskolornas
lärare samt forna folkhögskoleelever, som varit dess bärare. Ett trettiotal
föreningar har sedan förbundets stiftande anslutit sig till detsamma.
Men somliga av dem ha ej kunnat bestå, sedan den första entusiasmen
lagt sig. Dock äro för närvarande omkring 25 föreningar med bortåt
2,000 medlemmar 1i full verksamhet. En svårighet har varit att i
avlägsna bygder med starkt begränsade resurser göra mötena tilldragande
och omväxlande. Särskilt har det varit vanskligt att få föredragshållare.
Men genom samarbete med Centralbyrån i Lund för populära
vetenskapliga föreläsningar har det blivit möjligt att förskaffa föreningar
tillhörande förbundet föreläsningar till ett så billigt pris som 15 kr. Utom
föredrag förekomma vid sammankomsterna diskussioner över olika
spörsmål ofta hämtade från det sociala området. En viktig faktor i mötenas
program är sången, framför allt den unisona. Aven ha
ungdomsföreningarna gjort till sin uppgift att föra våra stora författare fram inför
ungdomen.
Stundom uppläsas med fördelade roller framstående skådespel. Vid
fester händer också, att de unga försöka sig på uppförande av ett litet
sällskapsspektakel till nöje både för de uppträdande och åskådarna. Vid
dessa fester ha också förts fram våra gamla nationaldanser. Ej heller
vilja ungdomsföreningarna försumma kroppens utbildning. Inom dem ha,
då förhållandena det medgivit, anordnats gymnastik och fria lekar, och
en eller annan av dem har skaffat sig särskild idrottsplats. Ett par av
föreningarna ha för att lättare kunna ordna möten och fester skaffat sig
egna »ungdomens hus», och andra äro betänkta på att följa exemplet.
Även ha flera av dem grundat bibliotek och läsecirklar. Så har t. ex.
föreningen »Kullen» ett bibliotek på omkring 600 band, satt i samband
med en läsecirkel.
I spetsen för förbundet står en styrelse på nio personer.
Ordförande har under flera år varit professor M. Pfannenstill i Lund, vilken
visat stort intresse för förbundets utveckling. Annu tillhör han styrelsen
men avgick på grund av strängt upptagen tid år 1908 från
ordförandeplatsen, vilken då intogs av den man, som i mycket varit förbundets
ledande själ, nuvarande rektorn vid Hvilans folkhögskola d:r E. Ingers.
D:r Ingers har också varit den egentliga organisatören av de större
sommarmöten, som förbundet anordnat. Sådana massmöten, som i vissa av
övra Sverges landskap, ha dessa möten ej blivit. Därtill har i Skåne
konkurrensen med andra möten varit för stark, vartill kommit, att Skånes
ungdomsförbund haft dålig väderlycka. Dock har vartdera av dessa
sommarmöten varit besökt av tusentals personer, och på dem har Skånes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
