Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
098 —
medeltal 470 band pr dag. Ur biblioteksteknisk synpunkt bjuder ju
sällan ett privatbibliotek något att beakta. Så var även förhållandet här.
Man använde samma lånesystem som i Hamburgs folkbibliotek med
bokkort och datostämpel på insidan av bokpärmen.
Staden Köpenhamn har helt nyligen höjt anslaget till kommunens
åtta Folkebibliotek till 30,000 kr., och med ett kontingentbidrag av 15
öre pr läntagare i månaden går budgeten upp till 42,500 kr., fördelade
på de olika biblioteken, och komma på de mindres del vid Valby och
Bronsho] 500 och 225 kr., fem av de övrigas 4,000 var och det vid Store
Kongens gade 7,000. Det senare är försett med en större läsesal och hålles
öppet på såväl f. m. som e. m. De andra blott mellan 6—9 på aftonen och
under sommaren blott 3 gånger i veckan. Läsesalarna äro fritt tillgängliga
för låntagare, andra kunna lösa veckokort till 5 öre. I det bibliotek jag
besökte vid Griffenfeldsgade 4, använde man med några ändringar det i
Göteborgs folkbibliotck använda lånesystemet, med lånekort för
låntagaren. För att bättre få reda på ett kort var övre delen av kortet
indelat i 100 små numrerade rutor. För varje nytt påbörjat hundratal
klipptes en ruta bort, för 100 ettan, för 200 tvåan, o. s. v. Detta bibliotek
var ett av de mest besökta och expedierade med en personal av 4
personer 390—400 lån pr 3 timmar. Under året 1907—08 hade expedierats
66.814 band. Läsesalen åter var fåtaligt besökt, endast 1,963
personer under samma tid, och skulle därför flyttas till stadens
arbetsförmedhngsbyra.
»Arbejdernes Leseselskab» kan man mera betrakta som en
folkbildningsförening. Det stiftades 1879 med syfte att tillhandahålla sina
medlemmar ett bibliotek, hålla en lokal med konversations- och läsrum,
ordna diskussioner och offentliga föredrag, museumbesök samt utgiva ett
månadsblad. Med detta vitt omfattande bildningsprogram har det lyckats
sällskapet att samla ett bibliotek på 14,000 band och tillhandahålla 100
tidningar och tidskrifter i läsrummet. Endast medlemmar äga rätt att låna
böcker och avgiften är 35 öre pr månad. Antalet uppgick förra året
till 600. En schack- och en diskussionsklubb arbetar inom sällskapet.
En sångkör finnes även.
Hamburgs folkbibliotek gåvo ej något gynnsamt intryck vid första
påseende, ehuru lånefrekvensen var hög. Det är Patriotisch Gesellschaft,
som ordnat tre Öffentliche Böcherhalle betecknade med Ausgebestelle A, B
och C. Huvudbiblioteket A var inrymt i en tråkig lokal, en f. d. skola,
men en ny biblioteksbyggnad stod färdig att mottaga det. Ausgebestelle B
var inrymd i en, visserligen trång, men dock trevlig lokal i Das
Volksheim i Rotenburgerort. Ausgebestelle C vid Pferdemarkt i centrum av
den gamla staden hade även en mycket otrevlig lokal, så mycket mera
förvånansvärt, da denna lokal nyligen blivit inrättad för den Schölkesche
katalogindikatorn. Indikatorn är ett högt skrank med små klotsar tätt
vid varandra och placerade i nummerföljd med böckernas signatur. Det
avser att underlätta de expedierandes arbete genom att publiken själv
kan se efter, huruvida böckerna stå inne eller äro utlånade. Klotsarna
ha nämligen boksignaturen på bada ändsidorna men bottenfärgen är olika,
vanligen blå och röd. Står den blå sidan ut finnes boken att tillgå, är
den röda utåtvänd, är boken utlånad. Expedienten har det lilla besväret
att på samma gång boken utlämnas ändra klotsarne. Detta glömmes ofta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
