Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
givas, att Svenson-Graner tagit den stora författarinnans bästa sidor till
mönster, och den mystik, som påträffas i hans bok, framspringer helt ur
händelserna själva, v1lket ej alltid kan sägas vara förhållandet hos Selma
Lagerlöf.
Yttersta domen är ett oegentligt namn. Boken ger en
mångsidig och slående trogen bild av livet i en äkta bondsocken,
antagligen belägen i Småland, och giver en folkskildring av stort intresse.
Slåtterfester och marknadsliv, dans på logarna och slagsmål i
skogsbrynet, länsmansförhör och ’ uppbyggelsemöten bli vi vittnen till.
Domedagspredikantens framfart i socknen är ej skildringens huvudpunkt,
som man kunde tro på grund av titeln, utan endast den viktigaste
episoden, skildrad med åskådlighet och kraft. Det är naturligvis en
kärlekshistoria, som binder ihop bokens olika sidor, av hvilka några,
t. ex. berättelsen om Jonas på sjukstugan, falla utom ramen.
Nämndeman Lars Anderssons Elin och drängen Karl Vik äro barndomsvänner
och hålla mycket av varandra. En handelsman med imponerande
stadsfasoner synes dock vinna hennes hjärta, men då han slutligen visat
sin inneboende brutalitet blir det slut mellan honom och Elin, varefter
Karl Vik, som ryckt upp sig och skaffat sng ett bra arrende, lyckligen
och väl bhr Elins man.
Jakob Knudsen. En folkskollärare. (Fr. Skoglunds förlag. Stockholm.
Pris 3: —.) *
Jakob Knudsens sista bok, vars danska titel är Lerer Urup, är en
ljungande stridsskrift mot vissa företeelser inom danskt kulturliv. Arbetet
har i författarens hemland väckt stor uppmärksamhet, vi svenskar som
icke ha direkt kännedom om de förhållanden, mot vilka Knudsen
vänder sin hetsiga kritik, ha naturligtvis ej lika lätt att intressera oss för
boken. Knudsen riktar sig 1 främsta rummet mot den slapphet, den
skadliga tolerans, den brist på kraft och allvarlig stränghet som enligt
hans mening gör sig gällande på olika områden, särskilt på
uppfostrans och fångvårdens. Han visar hur prästens son växer upp till
en verklig ligapojke, under det fadern endast har ett halft beundrande
småleende eller på sin höjd ett urskuldande »ungdom är ungdom» för
hans slyngelartade uppträdande. Knudsen låter oss vidare bevittna, huru
ett fullkomligt vilddjur, en 18-årig yngling med onaturliga instinkter
går omkring i socknen och endast ställer till ont, Slutligen begår han
ett mord.. På grund av sin ålder kommer han snart åter ut på fri fot;
skräckväldet fortfar, och då han begått ett nytt mord på en ung flicka,
tager en behjärtad bonde sitt gevär från väggen och går helt lugnt och
skjuter ned mördaren. — En jordbrukskoloni för förbrytare är belägen i
byns närhet, och den slapphet, som råder vid behandlingen av fångarna,
klandrar han också skarpt.
Förf. opponerar vidare mot det småaktiga reglementerandet och de
byråkratiska tendenser, som göra sig gällande på folkskolans omrade,
där han — särskilt i fråga om religionsundervisningen — vill ha mera
av omedelbart personligt liv och större frihet för läraren.
I sin iver att göra propaganda för sina åsikter synes förf. ha förlorat
känslan för proportioner och blivit ensidig intill fanatism. ”Tendensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
