Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
id —
särskilda länder, under en eller annan tidsperiod, utan han visar typiska
exempel på olika äldre och nyare organisationer inom olika länders
biblioteksrörelser. Härigenom har vunnits just vad förf. önskat, icke
detaljkunskap angående vissa system eller vissa metoder, utan en
allmän överblick, som erbjuder rikt stoff till jämförelser och beaktande av
olika synpunkter
Att här ingå på en närmare redogörelse för innehållet i den 426
sidor stora boken, skulle bliva allt för vidlyftigt. Jag får inskränka
mig till några korta antydningar och i övrigt på det varmaste anbefalla
d:r Greves bok till grundligt studium hos alla dem, som hysa intresse
för biblioteksväsendets utveckling.
Ifrågavarande bok sönderfaller i tre huvudavdelningar, av vilka den
första behandlar biblioteksproblemets social-pedagogiska sida, den andra
problemets tekniska och den tredje dess finansiella sida, varjämte boken
innehaller intressanta exempel på olika länders lagar och författningar.
som beröra hithörande frågor. Sist, men ej minst viktigt och intressant,
meddelar d:r Greve även en utförlig och för den, som vill begagna sig
av den, lärorik litteraturförteckning. I den första av dessa avdelningar
framhåller d:r Greve med kraft, att »folk»-biblioteket, sådant Europa i
allmänhet — med undantag av England — skapat sig det, genom den
klasskillnad, som där sorgfälligt iakttages, icke blott kommer denna
klassskillnad att framstå i skarpare dager, utan att det rent av »tjänar till
att befästa klassmotsatserna» och därför för vår tid »bör utdömas som
social-pedagogisk institution.» Vidare har det vidlyftiga material, som
d:r Greve i sin bok bearbetat, kommit honom att inse, att det gamla
» folk»-biblioteket är byggt på falsk grund, redan därför att det
»misskänt bildningsbehovet» hos det s. k. folket och därför endast eller så
gott som endast bjudit nöjesläsning och ofta nöjesläsning av tvivelaktigt
värde, med andra ord det har bjudit stenar i stället för bröd. Vad det
borde bjudit, var framförallt ett rikhaltigt studiematerial och sakkunnig
hjälp och ledning vid dess begagnande; då hade folkbiblioteket i denna
stund i Europa liksom det offentliga biblioteket i Amerika varit ett
hela folkets bildningsinstitut, av alla älskat och ombuldat och ett statens
och kommunens skötebarn liksom skolan. Hur skola vi i Europa komma
därhän? »Biblioteket, säger d:r Greve, måste bliva den plats, dit
var och en, som behöver veta något för sitt yrkes eller sitt ämbetes
skull, till följd av sina studier eller för nöjes skull, först och främst
tager sin tillflykt.»
Med avseende på ett sådant biblioteks ställning till politik och
religion framhaller d:r Greve liksom alla sanna folkbildningsvänner,
att opartiskhet är vad som bör eftersträvas: »Biblioteket skall sörja för
absolut opartiskhet, d. v. s. icke en opartiskhet, som utesluter allt, som
representerar en viss riktning, utan en opartiskhet, som ställer sig över
partistriderna och bjuder det bästa, som framlägges från båda sidor.»
Huru biblioteket skall bliva en gemensam bildningshärd för hela folket,
huru bokarbetet och bokinköpen skola ledas och ordnas, hur ett dyhkt
bibliotek bör samarbeta med skolorna, hur det genom sin verksamhet
kan och bör motarbeta kolpartage- och i allmänhet smutslitteraturens
inflytande, vilka de tekniska hjälpmedel äro, som ett sådant biblioteks
ledare måste känna — och de äro sannerligen icke uttömda med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
