Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEKSBLADET
UTGIVET AV
FÖLKBILDNINGSFÖRBUNDET
REDAKTIONENS ÅDRESS 6 LÄSTMAKAREGATAN STOCKHOLM.
ALLM. TEL. 155 33. RIKSTEL. 48 92.
TolstOJ död.
Det 1cke oväntade dödsbudet från Jasnaja Poljana, i förening med
de sensationella tidenderna” om den åldrige diktarens »avvikande» från
hemmet, har åter riktat hela världens uppmärksamhet på namnet
Tolstoj. Hans litterära jättekraft var nog redan sedan flera år tillbaka i
det närmaste uttömd, och hans senaste alster voro i grund och botten
endast upprepningar av hans länge kända åsikter och hugskott; men
hans mäktiga personlighet förblev obruten ända till det sista, och
verkningarna av hans med rätta omstridda läror, såväl de rent
religiöstsedliga som de socialpolitiska, skola ännu länge göra sig kännbara både
utom och inom Rysslands gränser.
Men om Tolstojs rent litterära betydelse kunna meningarna icke
vara delade. Redan 1869-förskaffade romanen »Krig och fred» åt
Tolstoj hedersrummet inom Rysslands nyare vitterhet och en rangplats i
världslitteraturen. Till den kortfattade översikten av denna litterära
livsgärning, som stod att läsa i Folkbiblioteksbladets 4:de häfte år 1908,
kan. för. närvarande icke något väsentligt nytt vara att tillägga. Men
när i sinom tid hans ännu otryckta manuskript och, framför allt, hans
dagböcker och ännu outgivna bref bliva offentliggjorda, skall man bäst
kunna fatta omfånget av denna rastlösa verksamhet med pennan och
hava framför sig en rysk självbiografi, vartill intet annat land torde
bava ett motstycke.
Mycket av Tolstojs samhälleliga och sedliga funderingar skall s;unka
undan i samma mån som västerlandet blir förtroget med ryskt själsliv,
och ju mer minnet av Tolstojs personlighet bleknar bort. För en massa
sekterister inom och utom Rysslands gränser skall kanske hans bild
dock växa ännu mer och 1i framtiden kringstrålas av en helgongloria.
Men för de historiskt tänkande och vetenskapligt skolade skall
»tolstojismen» betraktas såsom ett intressant dokument för bedömandet av
ryskt själsliv och rysk kultur i slutet av det nittonde århundradet.
Mycket av det nya, som han förkunnat, är icke sant, och mycket av
det sanna är icke nytt — det är tvärtom så gammalt som den
fornindiska filosofien och den ursprungliga kristendomen. Häruti ligger
na’ turligtvis något . beståndande, om också icke så originellt och särskilt
för Tolstoj betecknande. Men förutom dessa evighetsfrön har Tolstoj,
»den ryska jordens store författare», också varit såningsmannen av
spe’ ciellt rysk-slaviska läror, vilkas uppspirande ur den ryska jorden vi i
västerlandet (»Europa», såsom slavofilerna uttrycka sig) hava anledning
att följa med stort intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
