Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e SVERIGE OCH ODLINGEN AF SKÖNHETSSINNET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 FOLKBILDNINGSARBETET
förr, än de bostadsbehöfvande åter börja att inträda såsom
byggande1.
Men — den nuvarande omöjligheten för de enskilda
att förverkliga grundvillkoret för skönhet i hela
lefnadshållningen : att kunna dana en egen bostad, den sammanhänger
i stad som på land med hela frågan om jordvärdets stegring.
Och först efter en dräglig lösning af denna kan man tänka sig
möjligheten af att ett personligheten uttryckande eget hem
i lika grad kan bli regel, som det nu tyvärr är undantag.
* *
I Tyskland som England och Danmark har man icke
behöft tala mycket om trädgårdens betydelse för bostadens
behag, ty där har denna ingått i allmänna medvetandet.
Slingerväxten hör till landthemmet nästan lika säkert som
dörren, och en liten vrå till blommor vill ingen gärna sakna.
Och där har man ju äfven utanför städerna de redan
påpekade koloniträdgårdarna, stora områden med små täppor för
de arbetare, som icke inne i staden kunnat erhålla en
sådan, och därifrån hämta de om sommarsöndagen sina egna
blommor och bär. I Sverige måste äfven trädgårdssinnet
uppodlas, denna grundbeståndsdel af skönhetssinnet.
Från Danmark, som — jämte Tyskland och Frankrike
— hunnit längst i fråga om koloniträdgårdar, ha dessa spridt
sig till Skåne och nu slutligen nått äfven Stockholms
omgifningar.
Intet föredöme är i detta fall mera efterföljansvärdt än
det, som gifvits af kyrkoherden i Tryserum (Tjust), en af
vårt lands främste fruktkännare, hvilken genom sitt nit och sin
ledning i fråga om trädgårdsanläggningar fått hela sin bygd
med sig. Hans intresse för folkupplysningen i detta som
andra afseenden lär äfven äga motsvarighet hos några af
hans yngre ämbetsbröder inom orten2.
1 Sedan detta skrefs har Elsa Törne genom Solidar gifvit en
ny anledning att taga fasta på detta, nämligen från särskildt
husmodersynpunkt.
2 För dem, som sakna en sådan personlig vagledning kan på
det lifligaste anbefallas Den mtndre trådgården af R. Abelin. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
