iSverig/-. 263 „At väcka och varma blir det korta skolarbetes allra första syfte", segjer han. Men der var og „en källa som lärjungen kan taga med sig bern och dricka utur, om det behöfves, anda til döddagar, det är boken, det skrifna ordet, hvilket jag visserligen gärna medgifver genom oförstånd kan blifva ett dödt och til loch med dödande ord, men hvilket uti Östergötlands folkhögskola, och såsom jag tror. i alla svenska folkhögskolor visat sig vara en välsignelse oeh et helsosamt lefvande ord ved sidan af de talade. — — — Föredragsundervisning, om än skött med det mest glödande nit, skulle aldrig kunna åstadkomma något mer än at väcka de slumrande ynglingasinnena 1'ör en ädlare tankegång uti åtskilliga stycken. Ehuru detta visserligen måste vara ett af folkehögskolornas hufvudsyften, är det dock hvarken omöjligt eller med detta skolans allmänna ändamål oförenligt at också bibringa lärjungarne dels en grundligare, själfständig tankeöfning, dels också några verkeliga insikter åtminstone i de ämnen, som för den svenska medborgaren och den praktiske landtmannen äro nödvändigast". Men noko slags prove eller eksamen vilde ban ikkje vete av. „Skulle en sådan införas, vore folkhögskolan i och med det samma död; ty lärjungarne komma från plogen till skolan icke för att skaffa sig några betyg, som berättiga till inträde i statens eller det allmännas tj än estebanor utan för at vidga sitt hjärta genom intrychen af vår historias höga förebilder, genom inblick i vår fosterländska bildning och samfundsordning og genom bekantskap med naturens sköna sammanhang, på samma gäng de genom åtskilliga kun-skapsgrerar, som sammanhänga med deras framtida lefnads-yrke. söka bliva i stånd att me,ra planmässigt kunna utöfva detsamma. Examensuppvisning kan för minnesgoda barn kanhända till och med vara ett nöje. är för ynglingen, som söker sin framtid i de lärda yrkena, en plikt, men blir för den unge mannen, som söker kunskap endast för sin egen utveckling och Icke för att genom henne köpa sig någon