29S Fu Jke Høgs kulen. Ein høgstaaandé mann i samfundet sa soleis til Klockare, daa han tala me ei honom om aa faa i stand folkehøgskular: „Jag kan ej betrakta alt. sammens annorlunda än som eu illusion. Dessa — de tanke e.j, att. det behöfves kapitaler, stora kapitaler! Med hvad ämnen I egentligen underhålla edra skolor och lärare"? Inte är det detsamma som om någon student han kan ju nog vara skicklig — reser omkring och håller föredrag, Huru skall man i detta vidsträkta, glest befolkade land kunna samla människor till en dylik skola? Och läraren — ingalunda gör han det för intet? Men — säger man — ge honom tvåtusen mark — — det vill säga räntan paa 40 000. Hvarifrån tagen 1 dessa? Och hvad förslär se'n en lärare'? Antagom fem. Det. gör 200 fXX) mark. Hvarifrån tagen I dessa? Hvad betyder ett- eller tvåtusen? („Nå. med något skall man börja"). Samlen nu först 200 000, då kan det vara tid att börja. — — Och så behöfves det, kassör att förvalta, dessa penningar, hvem försäkren eder för balans? Kapitaler, kapitaler! — — Nog er det vackert, men bara illusion!" Og som denne tenkte vei dei fleste eldre. Likevel synte flet seg, at tanken vann fram. Hausten 1891 stod ein stor ny skulebygning ferdig, og Kronoby folkehøgskule kunde begynde si verksemd. Ved opningsmøtet var baade bønder og emhættes menn med. ..Har stod adelsmannen bredvid bonden, borgarens fru bredvid torparens hustru, författaren bredvid tiggaren, prästen bred vi fl arbetskarlen og allmogeynglingen bredvid tjänstemannens son." Ved festen tala forutan styraren ein adelsmann, ein prest, ein borgar og ein bonde. Styraren for Kronoby folkehøgskule Johannes Kloc kars er fødd 7de septbr. 1867, bondeson fraa Österbotten, kand. fil. 1891. Han har vore fleire gonger i Norge og vore med i fleire av dei nordiske avhahlskongressar. Paa dei 2 siste skandinaviske høgskulemøte (Seljord 1900 og Borghamn 1902) var det han som førde ordet for den finske høgskulen. Sumaren 1909 var han paa foredragsreis til finnar og svenskar i