Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stockar med mossfyllda springor eller af torf med
utvändigt skydd af sten samt försedda med en gång.
En sådan är afbildad i professor Friis’ Sommerreise
i Finnmarken, å bilden midt emot s. 117.
Så stor likhet hafva våra gånggrifter med dessa
nordiska bygningar, att man ifrågasatt, om icke
äfven de hafva kunnat vara människoboningar,
särskildt de som för närvarande äro taklösa, hvilka
ursprungligen, antager man då, varit försedda med ett
bjälktak. Det är dock omöjligt att bevisa, att icke
de taklösa gånggrifterna fordom haft tak af
stenblock, ehuru dessa blifvit i senare tid för andra
ändamål begagnade, hvilket bevisligen ofta händt.
Men icke ens spår af ett trätak, om sådana kunde
uppvisas, betyda något mot den stora
osannolikheten, att man skulle hafva uppfört dessa stenhus
åt de lefvande. Hvar och en söker göra sina
bostäder sådana, att de bereda skydd utan att kräfva
onödig möda. Hvart vi kasta våra blickar inom
naturfolkens verld, finna vi trä vara det allmännaste
bygnadsmaterialet, hvilket är helt naturligt,
eftersom det är det lättaste att bearbeta. Så allmänt
erkännes detta träts företräde framför allt annat, att
äfven hos Tschuktscherna i nordöstra hörnet af Asien,
hvilkas land icke förmår frambringa ens en buske,
är boningens stomme af trä.[1] Någon brist på
timmer hade åtminstone icke Sverges tidigaste
inbyggare, och de redskap de lemnat efter sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
