Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordeuropas älsta bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
områden av Norge, Syd- och Mellansverge, Ostbaltikum och
Sydfinland uppträda yxtyper ,i andra stenarter, som utgöra
efterbildningar till flintyxorna. I fig. 20, 21 se vi ett par
sådana. Stundom kunna dessa ha erhållit en om ock
ofullständig slipning, något som var nödvändigare för dem än för
flintyxorna. I vissa av dessa områden levde de gamla
ben-och hornredskapen i stort ännu kvar, och i de mest periferiska
delarna av norra Europa synes den gamla kulturen fortfarande
ha varit allenarådande.
Nordeuropas civilisation under denna tid är emellertid icke
utan motsvarigheter längre söderut. Liknande flintföremål
som de, vilka anträffas i kökkenmöddingarna, föreligga på
sina håll vid Medelhavet, men framförallt i Frankrike och
Belgien, sparsammare i Holland och England; boplatserna ha
dock åtminstone i allmänhet icke varit kökkenmöddingar.
Mellan Holland och Danmark ha vi ett fyndtomt område. Men
med all sannolikhet har samma kulturform funnits även här,
och förklaringen till fyndtomheten är, att Nordsjökusten vid
denna tid låg högre än i våra dagar, varför boplatserna nu äro
belägna ute i havet. I Mellaneuropa saknas dessa flintformer,
liksom överhuvud fynd från denna tid, nästan fullständigt,
medan de däremot äro tämligen talrika i Litauen, Polen,
Vol-hynien, i Ryssland vid övre Volga och Oka och på
Valdai-platån. I sistnämnda land förekomma vid Ladoga liknande
yxor i andra stenarter; dessa liksom kanske även de tidigare
omtalade yxorna från Ostbaltikum och Finland efterbilda
måhända de ryska, ej de skandinaviska flintyxorna.
Från ifrågavarande tid känna vi från boplatserna i
Nord-Europa säkra gravar. De ha samma enkla utseende som ovan
beskrivits.
Vad slutligen frågan om Nordeuropas rasförhållanden
under kökkenmöddingtiden beträffar, kunna vi liksom för
föregående skede icke säga mycket. Människoskelett känner man
huvudsakligen från kökkenmöddingarna; visserligen ha rester
av människör ganska ofta anträffats i dem, men endast i några
få fall äro skeletten så pass fullständigt bevarade, att de kunna
ge närmare upplysningar. I stort sett torde man kunna säga,
att kökkenmöddingfolket liksom dess föregångare under
ancy-lustid i Sydskandinavien och vid tyska Östersjökusten varit
av samma utseende som nutidens skandinaver.
Kökkenmöddingtiden varar, som nämnt, till omkring år
4000 f. Kr.
Nu bryter en ny kultur in över Nordeuropa, en kultur, som
för med sig en verklig revolution.
I de östliga medelhavsländerna, framför allt i Egypten,
As-syrien och Babylonien, hade vid denna tid mäktiga kultur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
