- Project Runeberg -  Folkkalendern / 1928 /
113

(1916-1943)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordeuropas älsta bebyggelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dock befunno sig ännu ganska ansenliga områden under
vatten. I de sydligaste delarna, där landsänkningen alltjämt
fortgick, låg landet allt fortfarande något högre än i våra dagar.

Vad till sist rasförhållandena i Nordeuropa vid stenålderns
slut beträffar, kunna vi om dem endast uttala ytterst ovissa
förmodanden. Jag är emellertid böjd att tänka mig
förhållandena på följande sätt:

Ur de olika sydligare raser, som vid isens bortsmältning
så småningom togo Nordeuropa i besittning, utvecklade sig på
ett västligare område, i norra Tyskland och Skandinavien,
den nordiska rasen, på ett östligare, i Finland, Ostbaltikum och
norra Ryssland, den s. k. ostbaltiska eller östeuropeiska, till
vilken i våra dagar en stor del av befolkningen i Finland,
Ostbaltikum och norra Ryssland hör (det bör anmärkas, att de
finska folken icke, såsom den populära uppfattningen anger,
äro mongoler). Enligt min mening finns det alltså en
ursprunglig rasgemenskap mellan de nordiska och finska folken.
Våra dagars nordeuropeer äro till stor del ättlingar av dessa
första innevånare, ehuru under senare tider folktillskott
kommit från olika håll, liksom även utvandringar försiggått ifrån
norra Europa. Vilka språk, som talades av stenålderns
nordeuropeer, därom vågar jag icke yttra mig. Det är icke ens
säkert, att befolkningen i Syd- och Mellanskandinavien vid
stenålderns slut talade ett germanskt tungomål; det kan vara
senare infört.

*



Vi ha fört vår skildring fram genom ungefär ett
tiotusental av år, från den tid, omkring 15 ooo f. Kr., då isen
började smälta i norra Tyskland, till den, omkring 4000 å 3000
år f. Kr., då åkerbruket och den fasta bosättningen uppträdde
i Nordeuropa. Det har varit en tid av många växlingar i
klimatologiskt och geografiskt hänseende, men i fråga om den
mänskliga utvecklingen ha framstegen varit mycket små. Först
med åkerbrukskulturen sker det stora uppsvinget. Och hur
ter sig icke de tiotusen årens kultur ännu mera
utvecklingslös, om den jämföres med den oerhörda utveckling, som ägt
rum under de knappa fyra tusen år, som förflutit från
stenålderns slut fram till våra dagar.

Alen — en gång skall säkerligen den tid komma, då den
kultur, som under årtusenden byggts upp i Nordeuropa, skall
nödgas återvända till sitt utgångsläge. En gång kommer den
dag, då isen åter börjar breda sig mot söder för att till
sist med sitt bårtäcke hölja hela Nordeuropa. Och under
årtusenden skall den isiga tystnaden härska häruppe. Dock —
efter den nya istiden skall antagligen en gång följa en ny
värmeperiod, då kulturen åter skall taga norra Europa i besitt-

s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkkalend/1928/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free