Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världshushållet och dess problem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma mål duglig världsekonomisk ordning. Men till vad kom
väl under rådande privat äganderättssystem
världsmetropoler-nas brännpunkter för betalningsreglering, prisbildning och
finansiering o. s. v. att begagnas? De blev ofrånkomligt den
arena där krigets, slutligen världskrigets förpostfäktningar
ägde rum. På världsbörserna förkroppsligade sig
motsättningarna mellan de olika staternas större och mindre
hushålls-enheters ekonomiska intressen. Där antog
världsmarknads-konkurrensen utpräglade former, upplinjerade av den
oförenlighet i intressen, som måste uppstå mellan de i olika
ekonomiska förbindelser med varandra trädda
hushållsenhe-terna eller deras samorganisationer inom de olika politiskt
slutna nationerna. ”De politiska förpostfäktningarna
utkämpas på ekonomisk och finansiell mark.”
Hushållsenheternas allt livligare samorganisation i truster
(vars medlemmar prisgivit sin självständighet) och karteller
(vars medlemmar bevarat cn viss självständighet) m. m. kunde
alls inte avvärja konkurrensen i världsskala. Trust- och
kartellbildningen — över och utan hinder för statsgränserna —
medförde visserligen en avspänning i konkurrensen mellan
trusternas och kartellernas medlemmar, men i stället
tillspetsade den självfallet konkurrensen mellan de i allt mer
världsomspännande mått bildade trusterna och kartellerna själva
med slagfältet som sista och oundviklig vädjobana.
Det existerar följaktligen ingen världshushållning och kan
det inte heller. Man tvingas i stället konstatera en
världs-misshushållning. Det är då tillräckligt att åberopa krigens —
i modärn tid den direkta frukten av konkurrenskamp på eller
om världsmarknaden — ödeläggelser och ruinerande
efterverkningar. Men ett ändå mer slående bevis på
världsmiss-hushållningen är de arbetslösas svältande härskaror, som
utestängas från att delta i produktionen och samtidigt (av brist
på lön) från möjligheten att köpa och konsumera produkterna.
Men existerar det då heller ingen folkhushållning,
national-hushållning, d. v. s. en hushållning med samma mål för
nationens medlemmars räkning som världshushållningen skulle
ha för mänskligheten? Nej, lika litet och av samma skäl som
det ingen världshushållning under rådande ekonomiska system
kan existera.
Däremot kan man sedan länge eller kort efter det de
mo-därna kommunikationerna kom i allmännare bruk tala om en
världsekonomi eller en ”världsaffärsgemenskap” (ty.
Welt-verkehrsgesellschaft), ett slags mycket inskränkt
världshushållning utan system och utan mänsklighetens försörjning till
medvetet syfte. Med samma inskränkningar kan man tala
även om folkhushåll. Både världshushåll och folkhushåll, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
