Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A-världsdelarna - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asien.
Asien är den största av alla världsdelarna, förbunden med
Europa, tillsammans kallas de Eurasien. Asien är 43,8
miljoner kvkm. i yta och har c:a I 150 miljoner invånare, därav 3/5
mongoler, resten hinduer, malajer etc. Primitiva jägar- och
fiskarfolk samt nomadiserande herdefolk i norra och mellersta
Asien, senare rysk kolonisation i Sibirien. I söder och öster
högt utvecklade kulturfolk.
Asien är till 2/z högland och J/j lågland, genomsnittliga
höjden över havet 940 meter. Högsta toppkedjor Himalaja
(jordens högsta berg) och Pamir. Bergbildningen är också ung
och ännu ej avslutad, det visar de talrika jordbävningarna.
Lågländer: det kinesiska (till oceanen), det hindostanska och
mesopotamiska, det turanska och det sibiriska. Floder: norrut
Ob (som räknad från källorna torde vara jordens längsta,
5,300 km.), Jenissej och Lena, söderut Mekong, Iravadi,
Ganges-Bramaputra, Indus, Eufrat-Tigris, österut Amur,
Ho-angho, Jangtsekiang, västerut Amu och Syr. Sjöar: Aral,
Bajkal, Balchasj, Kaspiska havet, Döda havet.
Klimatet visar alla nyanser, från största köld (till —67
gr. C.) i Verchojans, Sibirien, till tropisk hetta (upp till 75
gr. C.) på öarna i sydost. I det inre Asien heta somrar och
kalla vintrar. Centralasien är regnfattigt. Klimat och
landskap delade i tre zoner, likaså flora och fauna: nordasiatiska
randområdet med tundror (ren, varg, björn, pälsdjur),
Centralasiens stepper och öknar (kamel, jak) och Sydasiens
tropiska område (lejon etc., .apor, elefanter, ormar).
Asiens historia visar de äldsta statsbildningarna på jorden.
I södra Asien och Indonesien arisk befolkning med hög kultur,
särskilt timuridernas rike (14.—16. årh.) och Stormoguls (16.—
19. årh.). I Ostasien utträngdes den tidigare primitiva
befolkningen, ainos, av mongoliska folk (4.—I. årtusendena f. Kr.).
Kina avvärjde c :a 1100 f. Kr. hunnernas anstorm genom att
bygga den stora kinesiska muren. Från 1234 rådde mongolerna
och från 1644 mandsjudynastier. Sedan 1835 inträngde
europeisk kultur i Japan. Även Kina började industrialiseras, 1911
började revolutionär rörelse, 1912 blev Kina republik.
I Asiens inre råder alltjämt nomadhushållning. I de
sovjetryska områdena går industrialiseringen fram med nya
järnvägar ( den största mellan Turkestan och Sibirien). Stora
folkvandringar har ägt rum i Asien: hunnerna c:a 1200 f. Kr.
och 4. och 5. årh. e. Kr., vidare tunguserna, tatarerna (som i
6. årh. underkuvades av turkarna), nya framstötar på noo-talet
e. Kr. under Dsjingiskan och 1379—1405 under Timurlenk.
I Främre Asien asiatisk högkultur. Efter sumererna i 4.
årtusendet f. Kr. flera vågor av semitiska folk, tills indoeuro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
