- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1940. Årgång V /
18

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ARBETET I MUSIKCIRKLARNA

andra vägen är en utförlig och allsidig
vägledning vid inövandet av denna
repertoar. Vad då först repertoaren
beträffar har Radiotjänsts musikavdelning
i samråd med sekreteraren i ABF:s
musikkommitté Bertil Blomberg och
director musices vid Uppsala
Universitet Sven E. Svensson uppgjort tre
iypprogram för musikcirklarna,
varvid hänsyn tagits till olika
svårighetsgrad. Varje typ motsvarar ett
ordinärt konsertprogram och består, dels av
enklare klassisk musik, t. ex. marschen
ur Alceste av Gluck, som inleder det
första typprogrammet, dels svenska folklåtar
för två eller fyra fioler, vilka utgivits av
ABF:s musikkommitté, dels slutligen av
verk av svenska samtida tonsättare, t.ex.
Alfvens Elegi, William Seymers Solöga,
Oskar Lindbergs En längtans vals m. fi.,
vilka förekomma i det tredje
typprogrammet.

Till de tre första av dessa typprogram
ha utarbetats studiebrev, som dels ta
sikte på det musikaliska utförandet
(frasering, nyansering och andra former av
utförandepraxis), dels lämna utförliga
anvisningar om hur olika instrument på
lämpligaste sätt skall kunna ersättas av
andra, därest någon musikcirkel ej äger
tillgång till hela den besättning, för
vilken verken i de olika typprogrammen äro
avsedda. Vid sidan av dessa praktiska
anvisningar innehåller studiebreven ett
litet personlexikon, som i korthet berör
de olika tonsättare, som äro
representerade i typprogrammen, och vidare ett
litet reallexikon, där man kan finna
förklaringar på de vanligaste facktermerna
inom musiken. För att emellertid dessa
studiebrev skola få dubbel effekt kommer
särskilda konserter att anordnas i radio,
varvid fackmusiker framföra de olika
typprogrammen. Tidpunkten för dessa
komma att i god tid angivas.
Studiebreven komma även att innehålla
anvisningar om grammofoninspelningar av i
typprogrammen ingående verk, vilka
torde utgöra det bästa hjälpmedlet vid det
lokala studiearbetet inom cirklarna. För
att ytterligare stimulera intresset för
detta musikaliska studiearbete ämnar Ra-

diotjänst avsluta året med en
musikcirklarnas konsert i radio. Därvid är det
emellertid icke enbart fråga om att låta
några enstaka cirklar höra sig. Tack
vare att repertoaren gjorts enhetligt
skulle det nämligen finnas en möjlighet att
utan alltför tidsödande besvär och
repetitionsarbete draga samman de
musikcirklar inom ett större område, som
under vintern var för sig sysslat med de
uppsatta programmen. Det kan till slut
inte nog betonas, att resultatet av detta
musikaliska studiearbete i första hane!
beror på intresset och intensiteten i de
lokala cirklarnas verksamhet.
Radiotjänst vädjar därför till Er alla, att i
största möjliga mån deltaga i detta vårt
gemensamma arbete för musikutövandets
och musikkulturens fromma i vårt land.

Per Lindfors,

jY/Tusikcirkelrörelsen av i dag omfattar
många olika slag av musikverksamhet.
På många håll bedriver man ett
planmässigt studiearbete, där man huvudsakligen
lägger an på undervisning på olika
instrument, och detta ofta med den bästa
ledning som står till buds. På andra platser
har man orkesterverksamhet utan
nämnvärd undervisning, och det finns rikliga
exempel på cirklar, där den aktiva
utövningen är begränsad till en kör eller en
sångcirkel. Det finns också en del cirklar
som studera teori och musikhistoria, fast
tyvärr är det inte så många än av det
slaget.

Men ett stort antal platser, som i andra
avseenden har ett gott bildnings- och
studiearbete saknar helt musikverksamhet.
Detta beror nog oftast mindre på svagt
intresse, än på bristande företagsamhet
och organisation.

Emellertid söker allt fler och fler
musiksammanslutningar värvning hos
folkbildningsorganisationerna. Och de i sin
tur söker alltjämt och i allt större
utsträckning, dels att uppträda som
initiativtagare, för att sätta i gång nya cirklar,
dels också ta hand om och hjälpa redan
befintliga studiegrupper i musik. Jag

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free