Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IATTERA TURSPEGEL
aktas kontoristerna som avsigkommen
medelklass. Detta förhållande (som det
nog gäller att råda bot på!) avspeglas
också i romanlitteraturen. Förr gjorde
arbetarflickan i romanerna karriär
genom att gifta sig med någon direktör
eller annan fin karl, men nu kommer i
stället romanernas unga kvinnliga
kontorister till rätta i livet först sedan de
ingått giftermål med en ordentlig
kroppsarbetare. Man konstaterar denna icke
betydelselösa nyhet också i den finska
författarinnan Helvi Hämäläinens Vattnet
i rännstenen. Den lilla Kirsti är
kontorist och mycket uppskattad i firman, men
så blir hon i grossess och sedan går det
oavbrutet utför för henne, tills hon
slutligen som hustru till en kroppsarbetare
når trygghet. Romanen om detta öde är
ett tilltalande verk. Det finns knappast
någon anledning att beundra den litet
slappa, glädjelösa Kirsti, men sådan hon
är, är lion utmärkt skildrad.
Författarinnan kan teckna en gestalt och forma en
berättelse.
Bwd.
ERNST WIECHERT: Där
vägen börjar. — W. & W. Pris
7: 50.
Den tyske författaren Ernst Wiechert,
nu en man i femtioårsåldern, lär i
Sverige räknas till de skribenter som tack
vare den nationalsocialistiska regimen
kommit fram i ljuset. Hans trogna svenska
översättare, Irma Nordvang, har också
bemödat sig om att stödja denna
uppfattning. Men i själva verket lär Wiechert
höra till dem, som nätt och jämt
tolereras. Han talar för övrigt i sin nya bok
om både saktmod och humanitet på ett
sätt, som knappast torde anses
passande. Inte heller är det väl populärt i hans
hemland att som Ernst Wiechert tala om
ungdomen som den tid, då man
"obetingat och utan varje kompromiss kräver
det fullkomliga i fråga om rättvisa,
frihet och sannfärdighet", och då
"missförhållandet mellan dessa krav och deras
förverkligande för ungdomen måste
medföra känslan av en hopplös och allmän
smärta, världssmärtan". Författaren
fortsätter: "Och det är kanske ett tecken på
ett onaturligt stegrat och överhettat liv,
om ungdomen förblir främmande för
denna känsla." Han torde se många
prov på dylik onatur och överhettning
just nu. Emellertid är det om sin
barndom och första ungdom han berättar i
boken "Där vägen börjar". Han föddes
i ett skogvaktarhem i Ostpreussen och
skildrar den natur och de människor,
som inverkade på honom under
uppväxtåren. Hans minnesbok är spröda
blek, gör ett trånsjukt intryck. Vår egen
Martin Koch har just i höst publicerat
historien om sin barndom, men två
sådana böcker kunna inte vara mer olika
än Kochs och Wiecherts. Martin Kochs
berättelse är livfull och präglas i samma
mått av heroism som Wiecherts av
känslosamhet och romantik. Vilken man
föredrar beror emellertid på en själv;
läsvärd är under alla förhållanden även
"Där vägen börjar". Bivd.
JOHN STEINBECK: Möss och
människor. Bonniers.
När John Steinbeck, en av Amerikas
mest uppmärksammade författare och
dramatiker av i dag, gjorde sitt verkliga
genombrott, var det med en till omfånget
helt liten skiss eller berättelse "Of Mice
and Men". Den enkla historien om de två
omaka lantarbetarna, som driva från
plats till plats under den fåfänga
drömmen att omsider kunna lägga av till en
egen gård, har sedan gjort sitt segertåg
över hela världen, även i sin dramatiska
version. Det är också få skildringar i den
moderna litteraturen, som gripa starkare
och innerligare än denna om människors
rotlöshet, kamratskap och eviga drömtro.
Här har på ett fascinerande sätt
tecknats livets meningslöshet,
tillvarons-grymhet — och illusionens
oförstörbarhet. När nu "Möss och människor" (i
Sven Barthels utmärkta översättning)
föreligger på svenska, förtjänar den att
möta nya skaror av läsare. En bok som
denna får ej saknas i något bibliotek
eller i någon skönlitterär studiecirkel.
J. 0~v.
ALICE LYTTKENS: Falskt
vittnesbörd. Bonniers. Pris
9: 50.
Alice Lyttkens har haft framgång med
flera av sina böcker, och hennes
nyutkomna stora roman är kanske hennes
bästa hittills. Den är en bred släkt- och
miljöskildring — säkert för bred på
många ställen — som har ganska mycket
att säga om vår tids sociala och
kulturella problem. Författarinnan skriver på
ett medryckande sätt — om hon besvarat
sina frågor och löst sina förvecklingar på
ett trovärdigt sätt bör kunna diskuteras i
litteraturcirklarna. R. A—n.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
