Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURSPEGEL
Människorna och härskaren.
HARALD BEIJER: Joos
Ries-ler. Norstedts. Kr. 9: 75.
För ett år sen bröt diktaren Harald
Beijer igenom sina egna hinder med en
dristig och skicklig social roman,
Dynamit. Det var något i den så att man
kunde känna att han samlade sig, kände sin
kraft, hans hjärta slog i den — man fick
föreställningen att han knöt en väldig
näve för det mänskliga.
Han hade förut varit en kunnig och
fantasifull romanförfattare med något
avvaktande i sin hållning. Han hade idéer
och talang, tog upp stora ämnen men
genomförde dem på ett sätt som om han
var bunden i ett borgerligt tjuder. Han
hade konstruktivt minne och dramatiskt
temperament men uppträdde inte helt ut
på egen hand, höll sig liksom alltför
ödmjukt eller osäkert inom gränserna för
det tillåtna, det litterärt prövade, de
gällande stilarna. I Dynamit
experimenterade han heller inte med nya former och
tankar, han hade något stort att säga och
tog suveränt i bruk de uttrycksmedel han
behövde för att föra fram det starkt och
gripande. Resultatet visade, att han hade
rätt att kräva gehör för sin berättelse -—
berättelsen om den revolterande
människan.
I år har han tagit steget ut från i fjol
och skrivit en djärvt aktuell tidsroman.
Titeln ser tråkigt neutral ut: Joos
Ries-ler, som om det var fråga om en
gammaldags utvecklingshistoria eller
familjeroman. Men Joos är här namnet på den
revolterande människan, den oroliga
sanningens man. Denna figur är på sätt och
vis en huvudperson, och boken är också
halvt en familjeroman. Emellertid är det
något annat som för läsaren träder i
förgrunden. Det är Sesar, diktatorn i en
onämnd stat, och hans besvär med
människorna.
Det är ingen porträtterad storhet,
denne statschef, och folket som ligger för
hans fötter är inte någon bestämd,
vänskapligt sinnad nation i vår närmare
eller fjärmare omgivning, liksom heller
inte berättelsens miljö har några direkt
nationella drag, germanska eller inte
germanska. Men läsaren känner likväl igen
sig i Europa och i nutiden. I
begynnelsen har ett stort krig utkämpats, folket
har börjat återvända till fredens liv. Man
vänder sig i fasa från de gångna åren.
Då uppträder på ett värdshus för första
gången en fantastisk man i
löjtnantskappa och frambesvärjer det hemska krigets
vålnader. En revolutionär arbetare slår
honom i golvet och skall just krossa hans
huvud med ett ölkrus, då en annan, mer
human arbetare räddar livet på
löjtnanten. Riddaren är bokens familjefader,
löjtnanten är den unge Sesar, som senare
blir diktator och familjens öde.
Joos är yngste sonen i familjen och
tillhör först liksom brodern det parti som
är Sesars medtävlare i kapplöpningen om
makten, "de röda". Men efter en
kontrovers med en jude i partiets lokala ledning
åhör han ett tal av Sesar, blir entusiastisk
och går över till denne. Han har saknat
något hos "de röda", har sett så mycket
som är falskt och svagt ■—■ hos de andra
finner han till övermått vad han har
saknat. Sanningen är det däremot osäkert
med, men han kan reda sig utan den tills
vidare. När Sesar genom en kupp tar
makten i staten är Joos en framgångsrik
ung officer i hans politiska garde, ett av
partiets ledareämnen. Men snart ställer
sanningen honom på ett svårt prov. Han
tvingas vittna mot sin bror i en
mordhistoria. Brodern blir avrättad som ett
offer för Sesars makt och blodlust.
Modern söker förgäves nåd hos den
mäktige och Sesars egen syster, den enda
människa som står honom personligt nära,
varnar honom men blir själv hotad med
döden. Tragedien fullbordas när Joos
kallas till diktatorn för att få en
utmärkelse och infinner sig med en pistol
innanför galauniformen. Han hinner slunga
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
