Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURSPEGEL
ocksä en framställning av Karl Johans
politik under de betydelsefulla åren 1812
—14.
Huvudintresset i denna förnämliga bok
knyter sig emellertid till den senare
avdelningen, som behandlar företeelser, som
ligga oss närmare i tiden. Förf:s
långvariga erfarenheter från det diplomatiska
och politiska livet framlyser i dessa
uppsatser, som beröra vår egen tids historia.
Särskilt fäster man sig vid de briljant
utförda porträtten av statsmän, sådana som
Poincaré, Briand och Winston Churchill.
Förf. kommer också in på dagens stora
och brännnande problem och det
nuvarande världsläget. "Vilken utgång än det
nuvarande kriget erhåller", säger han,
"ett är säkert: Strävandet att bygga
samhällena utåt och inåt på rättvisans och en
fredlig samverkans grund kommer att
överleva kriget."
E. G.
BERNHARD NORD:
Folkhemmet. Nordisk rotogravyr.
Kr. 5: 75.
Folkhemmet är en berättelse bl.a. om
familjeliv, föreningsväsen och
kommunalpolitik, sådana dessa ännu kunna vara i
en liten landsbygdssocken i Sverige.
Nåja, vad familjelivet beträffar kan det väl
ställa sig lika i de stora socknarna också.
Författaren synes i alla fall angelägen
betona, att det egentligen endast är i de
små socknarna, som de nutida
välfärdsanordningarna och
organisationssträvandena bli så valhänt och ändamålsvidrigt
tillämpade som i Österåkra.
R.L.F.-avdel-ningen går fram med verklig terror, och
fattigvårdsstyrelsen lurar på
grannsocknarna sina understödstagare. Trots
påtagligheten av organisationens
nödvändighet inges läsaren sympati för den
envetne bonde, som fasthåller vid sin frihet
att köpa, sälja och arbeta när han vill
och som han vill. Stridigheterna
utjämnas och olusten skingras till stor del tack
vare industriarbetaren Edvard
Strömgren, vilken är alldeles för bra att vara
sann. Titeln Folkhemmet är väl inte
enbart ironisk, författaren vill även visa, att
samhället är på god väg att bli ett
folkhem, om de goda krafterna anspännas
och man inte sätter bocken till
trädgårdsmästare. Han hinner driva propaganda
mot skvaller, rissmorning och
aluminiumkokkärl, för studier, hygien och
rationell köksinredning, allt under det ett
par parallellt löpande kärlekshistorier
bringas till lyckligt slut. Tendensen är
alltså lovvärd. Av vad ovan sagts kunde
den slutsatsen dras, att boken närmar
sig pekoralet. Men det är ingalunda
fallet. Trots det att författaren sökt få med
så mycket stoff, att personskildringen
ibland blir en smula tunn, och fastän han
rör sig på ur konstnärlig synpunkt
ömtåliga områden, har han lyckats
förvånande bra. Boken är ett ärligt arbete,
som varken saknar språklig ans eller
konstnärlig intention.
E. J—n.
HARRY BLOMBERG: Än
kommer dag. Wahlström &
Widstrand. Kr. 9: 50.
Harry Blombergs nya roman kan på
sätt och viss betecknas som en
Oxfordbok. Den som då väntar sig att finna en
andfådd iver att värva proselyter blir
emellertid ganska besviken. Men icke
desto mindre innehåller den en klar
bekännelse till kristendomen som den makt,
som förmår att visa mänskligheten en
väg ut ur den återvändsgränd, i vilken
den nu råkat.
Det ur viss synpunkt märkligaste med
Blombergs nya roman är, att man i den
för en gångs skull fått en roman med
klart kristen tendens, som samtidigt är
ett betydande konstverk. Själva
uppläggningen av boken är verkningsfull. Den
ger två mäns utveckling mellan två
betydelsefulla händelser: romanen börjar
med stilleståndsdagen 1918 och slutar
med mörkläggningsövningen i Stockholm
i september 1938. Den ene av bokens
huvudpersoner kommer från en frikyrklig
miljö, skildrad med på en gång respekt
och kritik. Under trycket av
tidshändelserna får han genom en personlig
upplevelse av Gud en ny syn på sig själv och sin
gärning. Den nordiska folkhögskola han
grundat på sin ärvda herrgård börjar han
nu omskapa till ett kulturellt-religiöst
kraftcentrum, och då oron ute i Europa
förtätas på hösten 1938, känner han som
kristen, att han har del i ansvaret för
Europas framtid, och han går ut för att
finna den gärning, som han menar ligger
och väntar på just honom. Den andre av
de båda huvudpersonerna kommer från
en enkel bruksarbetarefamilj —
skildringen av denna klassmedvetna miljö är
gjord med kärleksfull inlevelse och
humor — och kommer i likhet med den
förre till Stockholm som ung radikal
författare. Hans väg blir emellertid en helt
annan än vännens. Han blir visserligen
en stor diktare, men i sitt eget liv lider
han svåra nederlag, hans inre blir
alltmera kraftlöst och tomt, och när ångesten
faller tung över världen, har han inte
längre personligen kraft nog att möta den.
Den stora mörkläggningen får bli den in-
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
