Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY PETER MATTHIS
helst svårigheter för vakna svenska
barn att läsa t. ex. norska böcker.
Dessa är enkelt och vardagligt
skrivna och i regel så roliga och
spännande att de frestar läslusten
i ovanlig grad. Man behöver inte
ens vara rädd för böcker på
ny-norska, framför allt inte i de
västliga och nordliga delarna av vårt
land. Om bara inte lärare och
föräldrar inger barnen olust för denna
språkform, så nog klarar våra
ungdomar den!
Alltså här till sist några norska
böcker. För mindre barn: Ingrid Arnulf,
Ola fra jul til jul (Gyldendal, Oslo),
Inge Borg, Skole og gode dager (Tiden
norsk forlag, Oslo), Hans Seland, Ivar
den spake (Norlis forlag), M. Högåsen,
Mat for mons (Noregs Boklag) —
innehåller sagor och småhistorier på
nynor-ska ■—Halvor Floden, Mor i skogen (på
nynorska), Pet Bugge, Kari Kjolelös
(Aschehoug, Oslo), Stein Balstad, Med
farfar på setra. För något större pojkar
och flickor: Jan Östby, Roald Amundsen,
Håkon Evjenth, En fiskergutt i
Sameland, Emil Herje, Yngste mann ombord,
Paul Faehn, Kalle, Emil Holan, Den
store opfinnelsen, Mikkjel Fönhus, Beveren
bygger ved Svartkjenn, och Fönhus,
Vei-en over fjellet, Ruth Rewald, Noe meget
hemmelig, Halldis Morén, Den grönne
hatten, Margit Ravn, Kitty K’s 16000,
Leif Halse, Gutane i Trollheimen (på
nynorska). Detta får räcka för denna gång.
Men för vuxna läsare må här
också en norsk bok rekommenderas.
Den heter Barn og böker (Tiden
norsk forlag) och är utgiven av en
nämnd som bestod av psykologen
Åse Gruda Skard, två lärare och en
bibliotekarie. Den tar upp till
diskussion en hel del viktiga frågor
som rör barnböckerna, såsom:
Efter vilka principer göres urvalet?
Vem undersöker deras kvalitet?
Rättas böckerna efter barnens ålder
och behov? Finns det kunniga och
kompetenta rådgivare för hemmen,
för biblioteken, för förlagen? Som
ett resultat av deras undersökning
yrkas det av de fyra författarna, att
det till stöd för skolorna tillsättes
en kommission med representanter
för vissa grupper (föräldrar,
författare, biblioteks- och skolfolk m. fi.)
som skulle öva kontroll och ge
uppslag samt "söka nya vägar för
arbetet bland barn och ungdom då det
gäller läsning".
Detta förslag skulle vara värt att
prövas. Medan man sysslar med
barnens litteratur anmäler sig
alltid en massa olika problem. Några
av dem har blivit antydda på dessa
sidor. För att från vår sida tränga
in i dem skulle det vara praktiskt
att få en förberedande nämnd som
den norska. Frågan om god eller
dålig ungdomslitteratur kan inte
lösas av sig själv eller av privata
förläggare.
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
