Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURSPEGEL
Imperialismens metoder.
AMLETO VESPA: Hemlig
agent åt Japan. Lindblads
förlag. Kr. 6:50.
Efter att ha tjänstgjort som spion för
sitt eget land kom italienaren Amleto
Vespa 1920 i tjänst hos Mandsjuriets
dåvarande härskare, marskalk Chang
Tso-lin. Hans uppdrag var bl. a. att
utspionera och bekämpa vapen- och
narkotikasmugglare samt den vita slavhandeln.
Konfiskeringen av ett italienskt
vapenparti destinerat till mandsjuriska rövare
bragte Vespa i konflikt med italienske
konsuln i Tientsin och tvang honom att
förvärva kinesiskt medborgarskap.
När japanerna 1931 erövrade
Mandsju-riet, förmåddes Vespa att övergå i
japansk tjänst som spion med uppgift att
bekämpa kinesiska revoltförsök i
Mand-sjuriet. Genom detta arbete fick Vespa
rika tillfällen att inifrån studera den
ja-från februari 1932 till september 1936
panska militärens metoder i det
erövrade landet. Han berättar utförligt om
det av japanerna arrangerade attentatet
mot Mukden-järnvägen, som omedelbart
togs till förevändning för den japanska
ockupationen, om japanernas försök att
föra den av Nationernas förbund
tillsatta Lytton-kommissionen bakom ljuset
och framför allt om de japanska
soldaternas och ämbetsmännens framfart mot
civilbefolkningen.
Japan sade sig ha ingripit i
Mandsju-riet för att skapa ordning, men
sanningen torde vara den, att rättssäkerheten
fullständigt försvann, så snart Japan fått
makten. Vespa berättar om ett oändligt
antal såväl kinesiska som europeiska
kvinnor som blivit våldtagna av
japanerna, om legaliseringen av prostitutionen
och vita slavhandeln och om
narkotikahandeln. Japanen föraktar kvinnan, för
honom är varken bordellaffärer eller
slavhandel något förnedrande, och de
japanska myndigheterna ha skaffat sig
stora inkomster genom ett statligt
bordellmonopol i Mandsjuriet. Till Vespas
många uppgifter hörde att bekämpa icke
prostitutionen men väl privathandeln på
detta område.
Opiumproduktionen och
narkotikahandeln överhuvudtaget är en väsentlig
del av den japanska erövringstekniken.
Dels förtjänar den japanska staten
oerhörda summor på denna handel, dels
försvagar missbruket av opium det
kinesiska folkets motståndskraft. Metoden är
mera djävulsk än användningen av
giftgas. Den japanska narkotikahandeln är
icke heller begränsad till Kina. I en in-
struktion till japanska soldater i
Mandsjuriet framhålles bl. a., att användandet
av narkotika är ovärdigt en högtstående
ras som den japanska. "Endast lägre
stående dekadenta raser, som kineserna,
europeerna och indierna, äro hemfallna
åt narkotikabruk. Därför komma de
också att bli våra tjänare och att
slutligen utplånas."
Vespas förmän tycks ha varit ovanligt
frispråkiga angående Japans
erövringsplaner. Den kinesiska konkurrensen
inom industrien måste slås ned och hela
Kina ställas under japansk kontroll. När
den saken är klar "kan vi sedan sträcka
oss efter Sibirien, Indokina,
Filippinerna, Indien, Nya Zeeland och Australien
närhelst vi önska."
Vespas bok är i sin helhet en
fruktansvärd lektyr. Han målar dock icke
uteslutande i svart. Om några av sina
förmän, t. ex. general Muto, har han
mycket gott att berätta. Huvudintrycket
är dock, att chauvinistiska och
rashatande japanska militärkretsar fått fria
händer i Mandsjuriet.
Författaren är part i målet, och
åtskilligt av hans framställning är
naturligtvis avsett att rentvå honom själv
efter det kriminella arbete han utfört i
Japans tjänst. Hans uppgifter torde dock
i huvudsak vara riktiga, och hans bok är
i varje fall ett värdefullt dokument för
den som vill studera den moderna
imperialismens ideologi och praktik.
Allan Degerman.
I värmländsk finnmark.
JOL STRAND:
Lång-Kristof-fer. Bonniers 1939. 5:25.
Förlagsreklamen har velat göra Jol
Strand till ett slags svensk Kenneth
Roberts. Det är att ta till en smula i
överkant. Strand har skrivit en äventyrsbok
från 1600-talets värmländska finnmark,
och eftersom han gjort ifrån sig saken
rejält på sitt eget sätt gör man honom
ingen tjänst med denna jämförelse. Det
vimlar av jakt- och äventyrshistorier i
boken, och arbetsskildringarna ha en
genuin ton. Boken torde väl närmast vända
sig till pojkar, språket och stämningen
tyda på det. Närmast är det väl
kulturhistoriska element som avhållit förlaget
att inrangera den i en ungdomsserie och
ge den ett pris därefter.
H. B.
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
