Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GROT TPERSPEK TI V
utländskt har ju varit notorisk. Ja,
man kan finna exempel på
närmare håll. Hur smärtsamt det är,
måste det nog erinras om, att inte ens
våra vänner i Finland i dessa dagar
varit fria för liknande bedömning
gentemot Sverige. När man funnit
sig nödsakad att sluta den ojämna
kampen mot Ryssland, gick det inte
av för mindre än att man måste
göra Sverige till syndabock.
Men, säger någon, allt detta är
bara nationalistisk politik,
sådan den drivits i alla tider. Och
det är sant, även om man inte på
länge drivit den till sin spets så
som sker i dessa dagar och inte
till-lämpat — eller kunnat tillämpa —
så drastiska metoder. Det har i alla
fall i gångna tider funnits vissa
värden, som bevarats såsom
gemensamma och förkovrats gemensamt.
Dit har hört exempelvis konst,
musik, vetenskap och religion. I vår
tid har gemensamhetskänslan inför
detta mer eller mindre upplösts. I
Tyskland skapar man en
"nationell" konst, som framställer sina
alster efter politiskt fastställda
regler. En hel del av de värdefullaste
produkterna av tysk dikt och
tonkonst ha blivit förbjuden musik.
Vetenskapen är inte till för att
tjäna sanningssökandet utan den
härskande regimen. Den kristna
religionen håller på att utrotas.
Så ter sig saken i dess
tillspetsning. Men vi få inte blunda för, att
liknande tendenser till nationell
isolering finnas på flera håll. Man
klipper av sambandet inom
mänskligheten, begränsar synkretsen att
endast omfatta det egna folket.
Grottperspektivet blir allmännare.
Här är en överhängande fara. Vi
neutrala ha vissa skyldigheter
mot oss sj älva och mänskligheten. Vi
ha sett, vart den nationella
isoleringen leder. Vi måste också klart se,
hur ödeläggande den blir, om den
får breda ut sig. Vi äro de, som ha
möjligheter att rädda vad som
räddas kan av kulturvärdena genom de
mörka dagarna till en ljusare tid
— som kanske kommer. För oss är
det därför av vikt att i vårt
bildningsarbete söka hålla
isoleringstendenserna borta, söka hävda det
gemensamt mänskliga, söka
klarlägga vad som verkligen sker utan
att tolka det från ensidiga
utgångspunkter. Objektivitet, strävan att
rätt bedöma varje rörelse, varje
företeelse, det är bildningsrörelsens
mest maktpåliggande uppgift i
dessa dagar. Och eftersom världen nu
är fylld med larmet från
världsska-kande tilldragelser, måste vi arbeta
dubbelt på att förstå, intensivare
studera de krafter, som driva
händelsernas förlopp, för att därmed
kanske till slut kunna bemästra
dem.
Tiden själv bjuder oss att med
mer allvar ta del av vad som sker
i umgänget mellan folken.
Fredsfrågan och vad därmed
sammanhänger är ett ofrånkomligt
studieobjekt nu. På de ännu fria folken
hänger det, om vi och de, som
komma efter oss, skola få återgå till ett
kulturvärdigt levnadssätt eller vi
alltjämt skola förbli
grottmänniskor.
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
