Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TURSPEGEL
med nittonde århundradets historia eller
en, som tagit sikte på studiet av de stora
sociala rörelserna i tiden. Röda korset
har säkerligen alltför lite
uppmärksammats såsom studieobjekt i våra cirklar.
Här kommer boken, som skall hjälpa oss
fylla luckan. I biblioteken får den
givetvis inte saknas. Jag tänker på den stora
nytta, som t.ex. en historielärare skall ha
av boken i fråga. Därför rekommenderas
den på det bästa till skolornas
referensbibliotek. Priset, 7: 50, bör på inga
villkor verka avskräckande.
J. Y. Åkeson.
*
FRIGYES KARINTHY: En
resa runt min hjässa. Lars
Hökerbergs 1939. Kr. 7:50,
inb. 10: 50.
Det har med rätta anmärkts, att en
sjukdom kan ha ett mera genomgripande
inflytande i en människas liv än en
kärleksupplevelse. I synnerhet när det är
fråga om en så pass allvarlig sak som
en hjärntumör. Ungraren Frigyes
Ka-rinthy, som här berättar sin
sjukdomshistoria alltifrån de första symtomen
till den lyckligt utförda operationen och
konvalescenttiden, tycks vara en i sitt
hemland mycket uppburen författare —
åtminstone om man får tro hans egen
utsago, vilken vi ju icke ha någon
anledning att betvivla. Man får faktiskt det
intrycket, att hela Budapest höll andan i
ängslan över hans tillstånd. Detta
förringar på intet sätt bokens värde. Det
är en fascinerande skildring, skriven av
en människa, som är van att analysera
sig själv och andra. Själv har han en tid
studerat medicin, vilket gör honom
bättre skickad att följa sjukdomsförloppet.
För oss svenskar har boken ett särskilt
intresse, därför att det blev vår egen
världsberömde hjärnkirurg, professor
Olivecrona, förunnat att spela räddarens
roll. Författaren har svårt att dölja sin
besvikelse över att den svenske kirurgen
är så illa informerad i den ungerska
litteraturen, att han icke ens känner till sin
nye patients yrke. Men han tröstar sig
med, att man egentligen icke kan begära
några kulturella intressen av en sådan
man. Må det då — som kompensation
för hans bristande litterära bildning —
räknas till professor Olivecronas
evärd-liga förtjänst, att han undan förgängelsen
räddat en så talangfull författare som
Frigyes Karinthy. Ty denne
tempera-mentsfulle, ordrike, en smula fåfänge
ungrare är en ganska förtjusande
bekantskap, och man läser hans bok med
största behållning. Hilding Björklund.
Föreläsningskurs om film.
Man har studerat praktiskt taget allt
här i landet, med undatag av det, som
folk i allmänhet och ungdom i synnerhet
måhända är mest intresserad av •— näst
efter idrott förstås! — nämligen film.
Men om det nu finns människor med
litet allvarligare intressen för film än att
bara springa på bio, dyrka filmstjärnor
och läsa om deras privatliv, vad finns de
då för möjligheter att studera filmen i
dess sociala, ekonomiska, kulturella,
psykologiska och konstnärliga anspekter?
Praktiskt taget inga, annat än
individuellt.
Det var denna brist, som ABF:s
Stockholmsavdelning har sökt fylla ut med
den föreläsningsserie, som man nu i vår
anordnat under den samlande rubriken:
"Filmen —- vad den är, vad den vill och
hur den skapas". Man var mycket
tveksam om att starta denna, då en del andra,
som man tyckte aktuellare ämnen, hade
rönt ringa anslutning. Kursen fick
emellertid trots det allslukande intresset
för kriget i Finland 32 fasta deltagare,
vilka vid vissa föreläsningar ökades till
ett 70-tal. En del av de från början
vidtalade föreläsarna fick emellertid
förhinder, varför i vissa fall ersättare fick
rycka in under kursens gång. Man har
samlats en gång i veckan under två timmar.
Varje föreläsning har följts av frågestund
och diskussion.
Första föreläsningen hölls av fil. kand.
Nils Beyer om "Filmen som konstnärligt
uttrycksmedel", varvid klarlades filmens
speciella teknik, filmmontage,
kamerainställningar och större filmregissörers
insats i filmens konstnärliga utveckling.
Gången därpå föreläste regissör Arne
Bornebusch om "Filmen, ett kollektivt
skapande". Denna föreläsning klarlade
relationen mellan manuskriptförfattarens,
filmregissörens och skådespelarnas
insatser vid skapandet av en film.
Tredje gången kåserade regissör
Gunnar Skoglund om "Kortfilmen, dess
teknik och kulturella betydelse", varvid som
illustration även visades fyra kortfilmer,
av vilka de tre sistnämnda därmed hade
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0159.html
