- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1940. Årgång V /
191

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utbyta erfarenheter och diskutera
möjligheter för gemensamt uppträdande.
Även om varje organisation i första
hand tänkt på den fördel, den själv
skulle vinna på ett sådant samarbete,
har utan tvivel ramen undan för undan
vidgats och samarbetets idé fördjupats
hos alla parter.

Till Samverkande Bildningsförbunden
höra förutom förut nämnda ABF, JUF
och SLS även Godtemplarorden (IOGT),
Nationaltemplarorden (NTO) samt
Sveriges Kristliga Bildningsförbund (SKB),
Sveriges Blåbandsförening (SBF) och
Tjänstemännens Bildningsverksamhet
(TBV). Det samarbete, som här inletts,
innebär genom själva sin tillvaro en
seger för demokratins idé om samhörighet
och samarbete, dubbelt värdefull i en
tid då trångbröstad egoism och ensidigt
maktspråk på så många håll sitter i
högsätet.

Tidpunkten har därmed ansetts vara
inne för en närmare undersökning av
innehållet och karaktären av den
måhända mest betydelsefulla av det fria
folkbildningsarbetets många
uttrycksformer och hjälpmedel, nämligen
studiecirkelverksamheten. Å ena sidan måste
nämligen så många erfarenheter från
olika håll nu samlats att ett försök till
vissa överskådliga sammanfattningar
borde kunna göras med framgång. Å
andra sidan har det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet genom filmen,
radion och den starka utvecklingen under
senare år av
korrespondensundervisningen jämväl för studiecirklar fått så
många nya hjälpmöjligheter men också
inbördes konkurrerande metoder, att en
närmare undersökning av de nu
förekommande arbetsformerna kan vara
motiverad. De medel vår tid här
ställer till förfogande bjuder på
möjligheter till både massverkan och
masspåverkan i en utsträckning som aldrig
förr. Vad vår tid här har att bjuda
öppnar å ena sidan möjligheter större än
någonsin tidigare men innebär tillika också
faror för ytlighet och förflackning i en

utsträckning, vartill alla motsvarigheter
tidigare saknats.

Till detta kommer sedan ytterligare
det aktuella problemet om förhållandet
mellan den egentliga skolan och det fria
folkbildningsarbetet och den diskussion,
som där uppstått kring uppgiften att
knyta skola och folkbildningsarbetet
närmare samman både på det sättet, att
själva undervisningen i skolans högsta
klasser åtminstone delvis lägges efter
metoder, som mera direkt sammanfalla
med studiecirklarnas, men även så, att
vissa övergångsformer mellan skola och
folkbildningsarbete framskapas,
övergångsformer, som förbinda skolans
större tvång och bundenhet till ett visst
schema med den enskildes speciella anlag
och intressen. Med tillkomsten av
Samverkande Bildningsförbunden har även
härutinnan skapats icke allenast
möjligheter för ett värdefullt utnyttjande av
erfarenheter och lärdomar från olika
håll utan tillika också större
förutsättningar för vidtagandet av praktiska
åtgärder på bred bas.

Att få överblick över det svenska
frivilliga folkbildningsarbetets kvantitativa
omfattning låter sig lätt nog göra utan
undersökningar av sådan art som denna.
Sammanställningar över bibliotekens
antal, deras bokbestånd och
utlåningssiffra erbjuder icke heller några
svårigheter att utarbeta. De centrala
föreläsningsanstalterna kunna även lämna lätt
tillgängliga redogörelser över
omfattningen av sin verksamhet, antalet
föreläsningar och antalet åhörare. Också i
fråga om studiecirkelverksamheten kunna
mycket lätt överskådliga kvantitetssiffror
sammanställas. Svårare blir det givetvis
att få mer preciserade uppfattningar om
vilken behållning den bedrivna
verksamheten kan ha givit åhörare och
deltagare samt vilken kvalitet arbetet
representerat. I allra högsta grad måste detta
anses gälla studiecirkelarbetet, där
olikheter i lokala och individuella
förhållanden och förutsättningar spela en sådan
betydande roll. Föreliggande
undersökning av studiecirklarnas verksamhet har

191

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free