- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1940. Årgång V /
232

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om medlemmar istället för att samarbeta,
heter det. För att bilden icke skall
bli alltför ensidig må det emellertid
framhållas, att i många fall har det
direkt uttryckts tillfredsställelse med det
inledda samarbetet. Det är emellertid
ganska tydligt, att rent lokalt har nog i
många fall förståelsen för samarbete
ännu inte slagit igenom, önskemålet att
studiecirklarna borde erhålla besök av
respektive studieledning (framfört i sex
fall) bör också framhållas. Utan tvivel
ligger i det uttalade önskemålet uttryck
för ökat behov att få vägledning och
stöd. Bland de uttalade önskemålen
rörande organisatoriska förhållanden
förtjänar slutligen särskilt framdragas
önskemålen att bereda landsbygdens
folk ökade möjligheter till
studiecirkelarbete. Från något håll framhålles att
arbetstiden är för lång och för
varierande för att kunna väl utnyttjas för
cirkelverksamhet. Från ett annat håll heter
det, att cirkelmedlemmarna böra inte bo
för långt från varandra eller från
sammanträdeslokalen, högst 8 km. (!),
något för en stadsbo att tänka på! Det är
bättre med små cirklar och få
medlemmar men bosatta i närheten av varandra
än med stora cirklar med många
medlemmar spridda över ett större område,
understrykes från ett tredje håll. Från
ett fjärde håll påpekas, hurusom bland
småbrukare och mindre jordbrukare i
övrigt, samtliga familjemedlemmar äro
så upptagna av arbete från morgon till
kväll på det egna lilla stället, att de icke
få någon tid över till studiearbete. "Det
vore önskvärt", skriver man, "att inte
jordbruksbefolkningen på detta sätt
hindrades från delaktigheten i en
kulturellt betonad livsföring."

Att önskemål om högre anslag skulle
förekomma i betydande omfattning är
ju ganska naturligt. Betydligt mer än
1/4 av samtliga önskemål äro att hänföra
hit. Särskilt anmärkningsvärt och
förtjänt av största uppmärksamhet är
önskemålet om olika åtgärder för åstadkom-

mande av billigare
korrespondensundervisning. Med den omfattning denna
studiemetod fått under senare år alldeles
särskilt för landsbygdens vidkommande
är det uppenbart att detta önskemål
måste framstå som en av de stora och
angelägna uppgifterna för svenskt
folkbildningsarbete just nu. Olika förslag till
åtgärder ha framkommit, såsom direkta
anslag från det allmänna och
upprättande av ett de samverkande
bildningsförbundens eget korrespondensinstitut.

Bland övriga inom denna grupp
framkomna önskemål märkes exempelvis
förslaget (från Stockholm) om billigare
resor å bussar och spårvagnar för
deltagarna i studiecirklar, ett krav som med
kännedom om förhållandena i
Stockholm mycket väl kan förstås. Vidare ha
vi förslaget om starkare ekonomiskt stöd
till föreläsningar i glest bebyggda
trakter samt förslaget om ekonomiskt bidrag
för studieresor.

Önskemål om bättre lokalförhållanden
ha framförts i 25 fall, varav
överraskande nog ej mindre än 16 från ABF. De
ABF:s cirklar som uttalat önskemål av
denna art äro belägna både på
landsbygden och i städerna. Detta ger
belägg för att lokalfrågan icke blott är ett
landsbygdens utan även i stor
utsträckning ett problem för de större
samhällena. Anmärkningsvärt måste det dock
anses vara att önskemålet om bättre
lokaler blott i fyra fall framkommit från
de nästan renodlade
jordbruksorganisationerna JUF och SLS. Mera som ett
kuriosum men som belysande för att
lokalfrågan icke blott har en sida utan
många, får slutligen anföras ett
uttalande från en cirkel i en storstad, i vilket
det heter:" Att ABF:s studiehem måtte
undgå stadsplanenämndens härjningar,
ty icke blott för oss utan ock för andra
cirklar är detta hems varma
hemtrevnad ett ofrånkomligt yttre villkor, som
t. o. m. ett fulländat medborgarhus ej
kan skänka den minsta motsvarighet
till."

232

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free