Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skönhet, kunskap, böcker
Av MAURITZ ENANDER
Alexander Kielland påstår
någonstans, att ökad kunskap
ger ökad möjlighet att njuta,
såvitt därmed avses en njutning
som icke direkt förnimmes genom
kroppens organ. Allteftersom en
människas hjärna fylles, växer
hennes glädje. Var och en som äger
någon kunskap, får därigenom tillfälle
att njuta i högre grad. Men eftersom
vi människor äro mer eller mindre
specialister, se vi tingen och
företeelserna från olika synpunkter,
varvid var och en betraktar dem i
ljuset av sin särskilda kunskap och
på det sättet finner sin särskilda
njutning.
Så ungefär resonerar Kielland.
Och han illustrerar sin tes med en
liten anekdot. Han promenerade en
gång tillsammans med en
passionerad limkokare. Denne förklarade
allt möjligt om limkokningens
finesser. Han var intresserad av sitt
fack och kunde sin sak.
Under vandringen kommo de
båda fram till en bäck kransad av små
träd, en vacker plats enligt författa-
rens tycke. Han stannade och fäste
kamratens uppmärksamhet på
platsens skönhet.
— Ack ja, en underskön plats —
för en hornlimfabrik, sa den gamle
limkokaren.
Utifrån sin kunskap, från sin
intressesfär såg han platsens skönhet.
Och den bestod i, att här fanns det
möjligheter att tillämpa hans
färdighet i limkokning, att tillverka
nyttigt hornlim. Däremot såg han
säkert inte just det som Kielland
såg i det ögonblicket.
Det gamla linköpingsoriginalet
lektor Steinordh berättade en gång
— visserligen säkert med en sp
juver i ögat — hur han mötte naturens
skönhet i en vårlig björkbacke. Det
var en sådan där ljuvlig dag, då
solen redan kämpar framgångsrikt
med vår kylan. Björkstammarna
glänste vita, och den späda, ljusa
grönskan glittrade i solljuset.
-— Och jag stod och tänkte, sa
den lärde lektorn, hur många sköna
famnar björkved det fanns där.
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
