- Project Runeberg -  Folklig Kultur / 1940. Årgång V /
359

(1940-1942)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Red.-ledare: Gunnar Hirdman
v. red.-ledare: Justus Elgeskog

Ansvarig utgivare: H. Elidin
Redaktionssekr.: Sture Bohlin

Årgång 5

FOLKLIG
KULTUR

December 1940

REDAKTION OCH EXPEDITION
Barnhusgatan 20 - Stockholm

Postgirokonto...... 50585

Telefon.......... 231205

N:r 10

Tankar i december

Av GUNNAR HIRDMAN

Ska julen verkligen firas i år,
för andra gången med Europas
_ ledande folk i krig? Nå, de ska
ju inte fira den, åtminstone ska inte
soldaterna få en helgens frist i sitt
blodiga hantverk. Och de
hemmavarande? Tända ljus får ju prägeln
av sabotage mot det egna landets
försvar! Och klockringning och
samling av människomassor i kyrkorna
må ju betyda att man gör fiendens
bombmål värdefullare än eljest.
Både stilen och ändamålsenligheten
kräver att julen inte firas under ett
modernt krig.

Men vi här hemma i det
underbart skonade Sverige? Borde inte
vår solidaritet med de olyckliga
folken bjuda oss att också låta bli?
Är det stil och smak att fira fester,
då de andra folken inrätta sig efter
de plågor och lidanden, som de ha
att utstå? En sak borde vara klar:
bullrande, prålande, vräkiga och
utsvävande festligheter borde enkel

anständighet förbjuda. Samma dom
borde ges över tanklöshetens glam.
Men sådan prägel höves ju aldrig
julens högtid.

Till julen hör ju i stället den stilla
lugna glädjen, tacksamhetens
glädje över att mörkret nått yttersta
gränsen av sitt välde och är dömt
att vika, visserligen efter en
ansenlig tid ännu av självhärskardöme
i allians med kölden och
nedisningen, men dock dömt. En sådan
glädje, tacksamhet och förtröstan
är i sig sj älv intet svek och intet
solidaritetsbrott mot dem, vilkas
mörker och nedisning är vida värre
och av ovissare varaktighet.

För oss borde julen vara en
påminnelse om vår plikt att vårda
och stärka just de egenskaper, som
de av kriget drabbade folken inte
få och inte kunna hysa inom sig, så
länge kriget är deras viktigaste
verksamhet. Det är inte förmätet

359

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:32:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folklig/1940/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free