Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FACKFÖRENINGSRÖRELSEN OCH KULTURFÖRSVARET
framväxt, hur industrialiseringen i
vårt land börjat förhållandevis sent
och icke föranlett en sådan allmän
massfattigdom som i vissa andra
länder, hur den gick starkast fram
inom sådana näringsgrenar, där
konkurrens med hantverket icke
behövde uppstå i samma utsträckning
som i exempelvis England, där
industrialiseringen främst gick fram
inom textillindustrin, hur industrin
växte fram på landsbygden,
varigenom arbetarna icke helt förlorade
kontakten med jorden och icke
heller kände samma rotlöshet som
arbetarna i andra länder, vilken
underordnad roll doktrinerna spelat
inom den svenska arbetarrörelsen
jämfört med de praktiska
erfarenheterna, hur rörelsens växt och
utveckling stärkt ansvarskänslan och
vidgat solidaritetsbegreppet o. s. v.
Men det var två saker, som jag
särskilt underströk: organisationernas
frihet att själva under ansvar
utforma riktlinjerna för sin verksamhet
och den folkfostrargärning, som
organisationerna i hägnet av denna
frihet utfört.
Hur många är det i själva verket
som närmare ha funderat över,
vad just detta har betytt for
uppbyggnaden av vårt demokratiska
samhällsskick? Rätten att verka
själv och i förening med andra har
stimulerat intresset och ökat
verksamhetslusten. Och hur många är
det inte, för vilka arbetet i
organisationerna och de lärdomar de
därvid vunnit har varit så att säga
deras enda universitet? De ha där
kommit i kontakt med frågor och
problem, som ytligt sett kanske
endast varit av mindre vikt men de
ha utgjort delar av en
sammanhängande kedja i den ekonomiska och
sociala utvecklingen och de ha
nästan alltid haft samhälleliga
aspekter. De som haft att företräda
arbetarna vid förhandlingar om
arbets-och lönevillkoren ha exempelvis
tvingats att sätta sig in i sin
industris ekonomiska förutsättningar
och möjligheter och de ha också
haft uppgiften att för sina kamrater
göra klart såväl rörelsens
möjligheter som dess begränsningar. Hur
mycken kunskap i ekonomiska
frågor ha icke meddelats på de tusen
och åter tusen möten, som
organisationerna anordna varje år. Och det
är icke bara på detta område, som
de fria organisationerna verkat.
Nykterhetsloger,
ungdomsföreningar, fackföreningar, studiecirklar,
alla ha de varit värdefulla faktorer
i detta folkuppfostringsarbete, som
här i landet bedrivits på en bredare
front än i något annat land. Det är
inom organisationerna, som folket
har lärt sig samarbetets konst. Där
har vår demokrati tuktats och
ansats, givits bredd och levande
innehåll, personligheter danats och
livssynen vidgats. Var och en som
deltagit i dessa organisationers
arbete och verkat inom desamma, vet
vilken oerhörd tillgång våra fria
organisationer utgjort för vårt folks
fostran. I kulturförsvaret ingår
därför som ett viktigt led, att
organisationerna fortsätta med sin
verksamhet och värnandet av deras
möjligheter att kunna verka även i
framtiden.
363
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
