Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTTER A TUR SPEGEL
skapliga och medicinska forskningen
samt engelsk teater och engelsk konst.
Eli Heckscher framhåller i sin
förutnämnda uppsats, att i den nu pågående
kraftmätningen oförenliga mänskliga
ideal stå emot varandra, och att man
därför måste fordra "av varje tänkande
människa -— ingalunda att oreserverat
välja någotdera men -— att avgöra
vilket-dera hon föredrar". Denna fordran
synes samlingsverkets författare ha fyllt.
De ha valt, men icke oreserverat. De ha
ärligt framhållit även mörkare sidor av
det engelska samhällslivet, de ha visat,
hur engelsmännen på sitt säregna sätt
sträva efter att ständigt förbättra sitt
land, och de ha samtidigt bevisat, att
England icke är så helt isolerat från den
övriga världen. Med otaliga kulturella
band hänger det samman med övriga
delar av jordklotet. Vår gemenskap med
och vår skuld till de bästa sidorna av den
engelska samhällsutvecklingen torde icke
kunna förnekas.
Allan Degerman.
Hungerns banemän.
PAUL DE KRUIF: Hungerns
banemän. Natur och
Kultur. Häft. 8:— kr., inb.
10:50 kr.
Paul de Kruif har gjort sig känd som
en utomordentligt fängslande skildrare
av mikrobjägare och dödens banemän. I
detta arbete behandlar han ett likartat
ämne: hungerns banemän. Det är i
samtliga fall fråga om kampen mot
sjukdom och död, den bittra nöden och
umbäranden av olika slag. Förf. tar upp
just sådana ämnen, som behöva bli
föremål för en populär framställning. Han
har sin speciella metod, som helt enkelt
består däri, att han tecknar de personer,
som betytt mest för de ifrågavarande
problemens lösning, och deras arbete.
Han är lyhörd för just de detaljer, som
göra framställningen levande och
fängsla intresset. Problemen växa fram under
skildringen. Människorna brottas med
dem, lida och kämpa i åratal. Och
bakom deras kamp böljar det mänskliga li-
dandet, ofta ogripbart i ett till synes
ogenomträngligt töcken men ibland i det
skarpa strålkastarljus, som den
vetenskapliga forskningen skänker.
Med virtuositet och kunnighet, baserad
på grundliga studier och personlig
kännedom, visar förf., hur veteproblemet
lösts, hur den praktiska biologins
representanter under oerhörda svårigheter
och ett tålamodsprövande arbete trollat
fram nya arter, som triumfera över frost
och rostsjukdomar, vilka förut decimerat
skördarna katastrofalt. Genom detta
arbete ha nya områden öppnats för
odlingen, nya mängder av det flödande
solljuset fångats upp till välsignelse för
svältande människor nu och ändå mer i
framtiden, den framtid, då vi väl
äntligen skola ha lyckats övervinna även de
hinder, som människan själv rest i sin
väg genom sin samhällsorganisation.
Så skildras också, hur majsen tvingas
att ge de säkra skördar, som människan
behöver, och hur svinpesten, som hotat
svinbeståndet med förintelse, betvingas.
Åt kampen mot mul- och klövsjukan
ägnas ett utförligt kapitel, men då boken
tydligen skrivits för flera år sedan,
kommer ej de sista årens framgångsrika
serumbekämpning med i skildringen. En
mycket utförlig framställning ägnas åt
den dolda svälten (vitaminbristen) och
dess upptäckare.
Trots den levande och spännande
framställningen hade boken dock vunnit
på en smula större koncentration. Som
det nu är, frestar den nog tålamodet väl
mycket ibland genom en utförlighet, som
ställer stora krav på läsaren. En viss
vulgarisering och förenkling av
problemen gör sig nog förf. också skyldig till
fastän utan de tråkiga beskyllningar
som exempelvis förekomma i
"Mikrobjägare". De äro av allmän art. En
utomstående har svårt att bedöma deras
värde. Förf. schematiserar och förenklar
också sina hjältar väl mycket. De mumla
och brumma och svänga med armarna
litet över lag. Men kan han med sin
skildringskonst ställa upp verkliga och
betydelsefulla problem för personer, som
annars aldrig se några problem, då får
man ha överseende med hans
vulgarisering och schematisering.
Lorentz Bolin.
Varje bibliotek bör prenumerera på FOLHLIG KULTUR
Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1940
400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
