Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURE NERMAN
Arvid]
Mörne.
evigt nya floder. Förstörelsens
makter rår inte på livet, Attila kommer
i ali sin segertriumf att falla för
folkens hat. I kontrast mot Attila
tecknas De fågelfria, de av tidens våld
jagade judarna. Mörnes bok har
vidare alp- och sjödikter, några
pastischer i fornnordisk stil, några
översättningar från äldre tyska diktare.
Slutdikten om Nordens hav och
Nordens granit är mäktig:
Graniten bygger, grå och stum,
orubbligt sitt fäste ur djupen,
fågelomsvärmat — en borg i skum,
som jäser under stupen.
Havet höjer höst och vår
efter storm sina orgeltoner,
desamma i morgon som i går,
desamma i årmiljoner.
Båda blevo vår arvedel
i en värld så ond, så liten.
— Främling, vad vet du om Nordens själ
och havet och graniten?
Evig låga av Eva Norberg är
ett blygsamt häfte religiös
småvers, en späd fågeltro, något av
Franciscus:
Jag är mycket nära släkt
med skyarna om våren,
med regnet som väntat länge, länge,
med allt som växer
och som blommar djupt i snåren,
med maskarna på vägen
och med björkens hänge . . .
Med allt är hon mycket nära släkt.
Och vittnar det utan större
originalitet men med lyriskt gry.
T hyn kallar Sven Nordgren sin
debutbok. Vad är Thyn? Ett
gammalt bergslagsbruk i Värmland.
Boken ger i traditionell men vårdad
form livet på och kring bruket,
barndomsminnets idyller, timmer på
viken, snöplogning, foror, jakt, kalas,
bjällerklang, landskap, interiörer,
figurer, man har svårt att glömma
Frödings rytmer men det är ändå
god vers i t. ex. Farmors somrar:
Hon går genom salar, hon går genom
kamrar
och vävstolen slamrar
och nycklarna kläppa i förklädets band.
I häcken vid vägen syrenerna gunga
med klasar så tunga, och fåglarna sjunga
i rönnarnas rader vid köksträdgårns
land.
Lyckliga barndomsminnen från
gamla ljusa gästfria Värmland. God
omväxling mot den myckna
grålyriken.
Uppsala-akademikern Ragnar
Oldberg varierar i Mörkret
ljuger viston och flödande bred
orimmad vers. Hans dag blev hårdhet,
livet är en sällskapsresa. Förf.
ironiserar sej själv:
Yrkesanlag var min fader snål på
Viljelivet är det stora hål på.
Framåtandan gjorde skolan kål på.
Han slöt sig till de hållningslösa,
sover gott men blir aldrig riktig karl
för sin hatt, gör slut på arv och
andel och slutar väl i gårdfarihandel.
Oldberg är tydligen ung. Omdömet
om hans lyrik må anstå tills
gård-farihandlaren kommer igen.
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
