Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERA TURSPEGEL
relsen hösten 1938, då Chamberlain drog
en lättnadens suck och trodde sig ha
bidragit till att rädda freden i vår tid. Man
förvånas nu efteråt över hur väl den
fortlöpande utvecklingen följde Churchills
förutsägelser, hur de mesta av hans
farhågor punkt för punkt kommo att
besannas. Hur måste det icke ha känts för
honom själv att vara säker på hur det
skulle gå men maktlös, när det gällde
att hindra den obevekliga marschen mot
katastrofen?
"Blod, svett och tårar" anknyter direkt
till München-katastrofen. Chamberlains
fromma önskan om fred i vår tid
grusas obarmhärtigt och redan i mars 1939
efter annekteringen av det förut
stympade Tjeckoslovakien förstodo nog de flesta
att kriget, det nya världskriget, icke gick
att undvika. Obarmhärtigt går Europa
sitt dystra öde till mötes. Den 1
september börjar den tragedi, som vi kalla det
andra världskriget. Churchill kallas att
överta posten som sjöminister, densamma
han hade vid 1914 års krigsutbrott. På
våren 1940 — efter nederlaget i Norge,
när västfronten sviktar kallas han till den
främsta posten i sitt lands regering —
premiärministerns. "Blod, svett och
tårar" bjuder han i regeringsförklaringen
sitt folk på. Han har fått rätt även på den
punkten. Aldrig har väl Churchills
politiska storhet framträtt så starkt som
efter Frankrikes sammanbrott. Aldrig har
väl en engelsk premiärminister haft att
möta en sådan fara för sitt land. Men
sällan i varje fall har väl en statsman så
öppet, modigt och beslutsamt sökt samla
sitt folk till heroiska insatser. Hans tal
som premiärminister äro en hymn till
demokratisk kraftansträngning, de visa
en tillit till ett demokratiskt folks genom
offentlig diskussion tränade hjärnor att
våga tänka fritt och självständigt men
handla solidariskt och målmedvetet.
Hur kriget skall sluta veta vi icke. Just
nu rasar kampen i alla de fem
världsdelarna som aldrig förr. Framtiden är
tung och molnhöljd. Lidande och fasor,
hat och oförsonlighet möter nära nog
överallt. Vårt eget lilla land är ännu så
länge skonat — och vi hoppas att det
skall så bli.
Men hur än utvecklingen går, vilket
slut kriget än kan få, ett är säkert:
Winston Churchills böcker skola förbli
levande för ali framtid. De förtjäna det.
De måste finnas i alla våra bibliotek. De
måste läsas av alla. Där möter oss vår
egen tids historia med ali dennas
nattsvarta skuggor — men också med
strimmor av hopp och tro på en bättre
framtid.
Adolf Wallentheim.
RICHARD VALDESS: Männen
viel havet. Gebers förlag. Pris
8: 50.
De baltiska ländernas litteratur är
ganska främmande för svensk publik; ja,
det är fråga om den helt enkelt vet, att
det finns någon baltisk litteratur. Genom
Richard Valdess roman "Männen vid
havet" få vi emellertid stifta bekantskap
med en mycket god representant för den
unga lettiska litteraturen. Och det blir
inte bara letten Valdess vi bli bekanta
med, utan en god del av den lettiska
befolkningen, sjömännen från en av de
många sjömans- och fiskarbyarna vid
Östersjön. Romanen för oss in i byn med
dess sjökaptener, skeppare och sjömän,
vi träda in i hemmet och lära känna
deras familjer och deras strävsamma liv. Då
den manliga befolkningen är till sjöss
måste kvinnorna sköta jorden. Hårda bli
nävarna, och inte så sällan sinnena
också, men det är folk, som lärt sig att
taga hårda tag med livet. Jämn
vardags-lunk blir det egentligen aldrig, därtill är
livet alltför oberäkneligt,
spänningsmoment finns både till sjöss och till lands.
Det finns likheter mellan Valdess och
Albert Engström. Båda äro mästare i
saftiga skildringar, och hos båda spelar
spriten en väl dominerande roll. Men det
var väl så hos både rospiggar och letter.
Romanen har sitt aktualitetsintresse,
men inte bara därför är den värd att
uppmärksammas, utan genom sin stil och
sitt innehåll. J. Y. Åkeson.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
