Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMMENTARER
Tävlingar och studier
Inom jordbrukarnas
ungdomsorganisationer är det vanligt att ungdomarna få
tillfälle att tävla med varandra om att
utföra vissa praktiska ting, t. ex. att
häckla lin, att odla potatis o. dyl.
Studieledaren för J.U.F., lektor Lorentz Bolin,
påpekar i J.U.F.-Bladet att det blir större
mening och bättre behållning med
tävlingarna ifall de förberedas genom
studier. Han vill sålunda ha igång ett
samarbete mellan studier och tävlingar. Det
är skäl att observera nedanstående
utdrag ur en artikel i J.U.F.-Bladet (nr 2
för i år). Vad lektor Bolin skriver om
överskattningen av den intellektuella
kunnigheten finns anledning att
understryka :
"Det är mycket möjligt, att många
kommer att betrakta detta försök som en
otillbörlig förenkling av studiet, ett
för-ytligande och förflackande därav. Man
bör emellertid hålla i minnet, att vi med
dessa studieplaner försöker förmå de
tävlingsodlare, som annars skulle ha
uraktlåtit det teoretiska studiet, att ägna
uppmärksamhet däråt. Det är säkerligen
inte för optimistiskt att anta, att många av
dem genom detta arbete får sitt intresse
väckt och önskar fortsätta med ett
fördjupat studium i ämnet eller inom någon
annan studiegren. För att möjliggöra
detta utger vi också något större och
grundligare studieplaner över samma
ämne, som de korta förberedande
handledningsplanerna behandlar.
Vi syftar emellertid även till lösandet
av ett annat problem med dessa enkla
studieplaner och deras
kompletteringsplaner. Det är nämligen så, att man
inom bildningsarbetet, både det
obligatoriska i skolan och det frivilliga, hemfallit
åt en överskattning av kunskaperna, en
strävan att skaffa sig dem för deras egen
skall. Vi behöver i grund och botten inte
veta så förskräckligt mycket inom varje
lack eller ämne, men det är i stället en
jämförelsevis stor mängd ämnen, som vi
behöver vara orienterade i, varför den
sammanlagda mängden kunskaper är
ganska ansenlig ändå. Och då blir det
faktiskt så, att de myckna kunskaperna
(inom ett eller få ämnen) hindrar oss att
skaffa det vetande, som vi behöver.
Utgångspunkten för våra förberedande
studiecirklar är den: Vad behöver man
verkligen veta i föreliggande ämne? Vad
behöver man t. ex. veta för att odla
potatis med framgång? Vad man verkligen
behöver veta, det ska man få reda på
men inte i form av fastslagna och
färdiga meningar utan som frågor, vilka
fordra eftertanke, försök, jämförelse.
Studieplansförfattaren skall inte försöka
pracka på tävlingsodlaren kunskaper,
som han själv tycker är intressanta men
som i grund och botten inte behövs. Som
redan framhållits, kommer nog åtskilliga
av tävlingsodlarna att fortsätta studiet.
Fördjupande kunskaper har en
stimulerande inverkan. Ju mer man vet om en
sak, desto allsidigare tar den ens
uppmärksamhet i anspråk, desto
intressantare blir den och arbetet med den, och
därmed ger detta arbete också ett
vackrare resultat.
Men varför inte genast ge allt detta?
Därför att det inte går. Därför att man
måste vänjas vid kunskapstillägnande.
Därför att många helt enkelt inte kan
lära sig så mycket, åtminstone inte till
en början. Det mesta glöms bort. Och
det är då bättre, att vi från början
bestämma vad som ska glömmas bort, d.v.s.
ej inläras, än att överlämna det åt
slumpen."
Vetenskaplig terminologi
ter sig ofta såsom rena hebreiskan för
lekmannen. Det är naturligtvis ur
facksynpunkt praktiskt att begagna vissa
specialtermer, som täcka bestämda begrepp.
Tid oc.h utrymme sparas i
korrespondensen fackmännen emellan. Men frågan är
om inte dessa fack-praktiska synpunkter
drivits för långt. Att för den oinvigde
lotsa sig fram i dessa språkliga irrgångar
är ibland fullkomligt omöjligt, även om
han aldrig så gärna vill tillägna sig
några sakliga uppgifter på ett visst
ämnesområde.
Anledningen till dessa funderingar är
ett nytt arbete från Institutet för
ortsnamns- och dialektforskning vid
Göteborgs högskola. Ett stickprov i boken
ser ut så här:
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
