Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDÉN TAR GESTALT
inte längre nöjda med sin i socialt
hänseende underordnade ställning.
De ville offra sina släkte efter
släkte hopade sparpengar på något som
gav dem själva en ny glans — på
samhällsomdaningens
nödvändighet? De ville uppåt, och den enda
väg de kunde tänka sig var
studievägen för sina söner.
Som många andra av sin klass
gick snörmakare Lekholm i sin
verkstad och välvde stolta planer
på hur han skulle bräcka till alla
de andra mästarna i staden genom
att låta sina barn studera och ta
studenten. Hans idé var snillrik,
men hade han anat vad den skulle
leda till, kanske han inte hade låtit
den komma till utförande. Inte bara
för hans egen skull utan för hela
mänsklighetens. — Det är ju dock
nu så vist ordnat, att vi inte kunna
se in i framtiden, då med ali
säkerhet inga framsteg skulle göras. —
Ingen skulle våga försöket att bryta
sig ur det lugna nuet för den
hemska framtiden.
I romanen "Snörmakare
Lekholm får en idé" tar Gustav
Hellström upp till behandling denna
idé och dess följder. Den nya tiden
bryter in, och hantverkarnas
glanstid börjar mattas. Det är en
dödsdömd människotyp, som försöker ge
sig själv en knuff framåt in i den
nya tiden. Om idén rätt var god, var
vägen dock inte lätt. Det var inte
småsaker för en yngling med
hantverkstraditioner genom flera
generationer att finna sig tillrätta i den
värld, i vilken han kastades in -—
det andliga arbetets. Mödorna voro
många och nya, och det var så lus-
tigt i kretsen av de andra
studerandena från ofta fattiga men
börds-stolta hem med ett degenererat
släktes affekterade livsglädje. Det
var många gånger inte så lätt att
hävda sig i en sådan krets, där det
intensiva studiearbetet inte
skattades särdeles högt. Där istället för
verkliga kunskaper kvickheten och
spiritualiteten ofta stod högst. Den
nykomne borgarynglingen, som kom
till studentstaden, ville naturligtvis
inte på något vis ligga sina nya
kamrater efter utan spelade
gladeligt med i komedien. Naturligtvis
spelade också stoltheten över det
fina umgänget en betydande roll i
detta. Och den unge studentens
me-delklassiga och småstadsaktiga
försynthet tillsammans med hans
nyfödda högfärd gjorde honom ofta
till ett inte. Han bröts ut ur den
krets till vilken han hörde och
sattes in i en annan. — Det behövdes
fler än en studentårsklass för att
utjämna dessa motsättningar och
föra borgaren till ett naturligt
anammande av sin nya ställning.
Iden sammanhängande
romanserien "En man utan humor"
drar Gustav Hellström upp sin
ungdomstids problem. Hans hjälte, som
förövrigt är allt annat än en hjälte,
kommer visserligen från ett
officershem och har därför inte
hantverkarsonens svårigheter att
övervinna. Men problemen och
svårigheterna finnas även för honom i
den nyfödda tiden före sekelskiftet.
Det var en jäsande tid. Mycket
gammalt skulle då dö, medan mycket,
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
