Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDÉN TAR GESTALT
efter världskriget. — Men det hände
även då liksom det alltid händer
något. Utvecklingen står aldrig still,
om den rätt någon gång synes ta igen
sig. Och kanske kan Gustav
Hellströms ord om sekelslutet även ge
oss en tankeställare: ... om man ser
tillbaka på de sista trettio, fyrtio
åren, har vi knappast någon giltig
anledning till pessimism eller leda.
Tänk bara på allt som kommit till,
bara sen vi föddes. Jag tänker inte
bara på utanverken. Men se på
vetenskaperna ! Och läkekonsten!
Tänk på det allmänna välståndet!
Och på arbetarrörelsen! Tänk på
alla framsteg som dagligen tas på
det sociala området! Man har svårt
att förstå hur ett sådant andligt
och materiellt uppsving — och det
är förresten inte fråga om uppsving
utan en tämligen så jämn
utveckling — kan ge fog för någon
fin-de-siècle-pessimism."
Ty, äro inte även vi mången
gång färdiga att förneka det goda
händandet för allt det onda vi se
omkring oss? — Det är visserligen
inte leda av brist på händelser. —
Kände vi inte bara för några år
sedan hur loj heten och slöheten grep
omkring sig, och beklagade vi inte
då mången gång lugnet och
händelselösheten? Och äro inte många
nu i färd med att kasta sig in i
ockulta och tankefria idéers famn?
Låta vi inte våra tankar vandra på
banor mot en heroisk
händelseideologi? ■— Varför? — Därför att
vi äro missnöjda och osäkra på oss
själva. Därför att vi äro utan
humor och ta oss själva för allvarligt.
Och en generation likaväl som en
individ, som inte kan betrakta sig
själv med ett litet löje, måste få det
svårt; måste försöka finna utlopp
för sin handlingskraft; måste ge sig
in i något som stärker hans
självkänsla. — Gustav Hellströms
hu-morfrie unge man fick utlopp för
sin genom en plats som
utrikeskorrespondent för en större tidning. -—
Så var han räddad. Men den
utvägen eller liknande finns inte för
alla.
Gustav Hellström är själv
mannen utan humor. Det mesta av
hans författarskap är en kamp mot
självkritiken inom honom — mot
allvaret. Detta hindrar emellertid
inte, att hans blick på de gestalter
han skildrat är fylld av mycket
humor. Kanske är hans fantasi inte så
levande som många andra
författares. Men hans verklighetsblick är
så mycket mer utpräglad. Han har
förmågan att se och minnas så, att
hans verklighetsstoff fyller hans
böcker. Så att han ur verkligheten
kan skapa romaner av värde. Han
har också skrivit ett flertal böcker,
en del goda, en del mindre goda.
Främst stå dock hans sociala
romaner och skildringar från den
gångna tiden från mitten av förra
århundradet. Dessa romaner ge oss
insyn och förståelse av
generationen närmast före vår. Och eftersom
det alltid är svårast att se tolerant
och perspektiviskt på ett så kort
avstånd som en generation utgör, äro
han försök att visa oss på de strider
och vedermödor våra föräldrar
fingo genomgå av stort värde. De
kunna lära oss att inte se för stort
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
