Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkskolan lOO år
Av J. Y. Åkeson
Det nära sambandet mellan den
svenska folkskolan och
folkbildningsarbetet i dess frivilliga form gör, att
folkskolans hundraårsjubileum
böruppmärksam-mas i folkbildningskretsar på ett särskilt
sätt. Folkskolans arbete bland barnen är
en förutsättning för ett
folkbildningsarbete sådant, som det bedrives i
Sverige. I studiecirklar och kurser behöver
man inte börja med elementa, utan kan
bygga vidare på grunden, som lades i
folkskolan. Föreläsaren förutsätter, att
publiken har en viss grad av
allmänbildning, vilken han kan bygga på i
behandlingen av sitt ämne. Dessutom
måste vi i folkbildningskretsar med
tacksamhet erkänna i vilken stor skuld vi stå till
folkskolan också i ett annat avseende.
Folkskolans lärarkår har i högsta grad
rekryterat folkbildningsarbetskåren.
Därifrån har kommit de flesta föreståndare
för föreläsningsföreningar, och
kursverksamheten ledes i mycket hög grad av
dem. Såsom föreläsare har en mängd
lärare verkat, vilka genom sitt arbete i
folkskolan fått en särskild förmåga att
levandegöra sitt ämne för åhörarna. När
alltså från folkbildningshåll en honnör
göres för svensk folkskola och dess
lärarkår, så är det inte fråga oin en gest
allenast, utan ett tacksamt erkännande av
deras betydelse för svensk folkbildning.
Men är då den svenska folkskolan
endast 100 år gammal? På den frågan kan
man svara både "ja" och "nej". I dess
nuvarande organisatioriska utgestaltning
är den 100 år, ty 1842 fick Sverige den
folkskolestadga, som ännu i stora delar
gäller, och genom vilken det inte endast
blev obligatoriskt med skolgång, utan
också för församlingarna eller socknar-
na att upprätta skolor. Men i ett annat
avseende är skolan betydligt äldre än
100 år. När folkskolestadgan kom till,
fanns det redan i Sverige ett ganska stort
antal skolor, fasta och flyttande, varför
det är i hög grad berättigat att i
samband med årets jubileum se längre
tillbaka än till 1842.
Medeltidens skola var helt avsedd för
blivande präster och ämbetsmän.
Mera sällan hände det, att några smulor
föllo från de lärdes bord och kommo
bredare lager till del. De av folkets barn,
som bevistade någon skola, skulle gå den
lärda vägen. Läskunnigheten var
synnerligen ringa; det lilla, som fanns, torde
ha kommit folket till del genom
prediko-munkarna, som ju i mycket voro folkets
förtrogne och hjälpare, främst då
givetvis i andliga ting.
Först med reformationen föres tanken
på en vidare folkbildning fram. Och det
är också under det första
reformationsårhundradet, som folkskolor börja
upprättas. När vi emellertid i detta
sammanhang använda termen folkskola,
måste vi akta oss för att tyda ordet i
modern mening. De räkne- och
skriv-skolor, som upprättades i vissa städer,
voro visserligen avsedda för folkets
barn och syftade inte alis till vidare
studier, men närmast voro de ett slags
yrkesskolor, där köpmännens och
hantverkarnas söner kunde få en
handledning för kommande uppgifter inom sitt
yrke. Till städerna voro dessa skolor
förlagda, och de fingo varken den
spridning eller betydelse, som
upphovsmännen avsett med dem. Så tidigt som
möjligt ville man ha barnen ut i förvärvs-
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
