Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIECIRKELBIBLIOTEKENS UPPGIFT
sammanföra romaner, vilka behandla
samma ämne, t. ex. Max Nordan "Tidens
Sjukdom" och Henrik Mann
"Undersåten", vilka skildra tillståndet i Tyskland
vid tiden för socialistlagens tillkomst
och förhållandena strax före 1914.
Vidare böcker där börsspekulation
förekommer t. ex. Lawson "Fredagen den 13",
Sinclair "Börsbaronen", Berger "Bendel
& C:o", Grebst "Grängesberg", Norris
"Polypen" o. s. v. eller luffarromaner:
Erikson "Hundliv i U.S.A.", "Bland
fångar och filmhjältar i U.S.A. Med
begränsade medel i de obegränsade
möjligheternas land", Ester Blenda
Nordström "Amerikanskt", Jim Tully
"Rälsens riddare", W. H. Davies "En luffares
självbiografi", Jack London
"Vagabond-liv" o. s. v. Vidare böra
biblioteksbesökarna kunna erhålla upplysningar om
vad som är skrivet i vissa frågor, t. ex.
socialism, kommunism, tullar, karteller
och truster, kooperation, industrialism,
slaveri och skråsystem. För detta
ändamål är ett kortsystem, upprättat i
enlighet med konsulenternas
katalogiserings-system, nödvändigt.
Låntagarna efterfråga ofta böcker i
ovan nämnda ämnen. Bibliotekarien kan
då slå i kortkatalogen och genast lämna
upplysning om den litteratur som finnes
i biblioteket. De flesta mindre bibliotek
slarva ofta med katalogiseringen av
böckerna. Böckerna inskrivas vanligen i en
liggare i den ordning de inköpas till
biblioteket. I denna "katalog" få låntagarna
sedan söka reda på den bok de önska låna.
I bästa fall har man ansett det nödvändigt
att dela upp en dylik katalog i en 4 eller
5 avdelningar. Det är alldeles nödvändigt
att biblioteket redan från början lägger
upp de fyra kataloger, som behövas.
Förvärvskatalogen, där alla böcker
antecknas, deras pris, sidantal, delar, samt vad
i övrigt kan anses vara av betydelse. Om,
t. ex., en låntagare förstör en bok, vet
bibliotekarien icke dess pris, därest
denna katalog saknas. Titelkatalogen, där
titeln är uppslagsord. Vidare
författar-katalog, där författarnamnet är
uppslagsord, samt slutligen ämneskatalogen, som
ger en översikt över de böcker och
artiklar i ett visst ämne, vilka finnas i
biblioteket.
Inom fackföreningsrörelsen finnas
problem, om vilka det skrivits mycket i
tidskrifter, t. ex. en så viktig fråga som
organisationsformerna. Den avdelning i
konsulenternas system, som betitlats
"Arbetarfrågan", innehåller 12 rubriker.
Det möter naturligtvis inget hinder för
bibliotekarien att indela denna avdelning
i flera grupper, vilka hänföra sig till
olika detaljer, t. ex.
"Organisationsformerna", "Industriell demokrati",
"Registret", o. s. v., om han anser att han
härigenom underlättar utlåningen. Detta
gäller framför allt katalogiseringen av
artiklar angående fackföreningsrörelsen, samt
L.O.-protokollen över de motioner och
diskussioner som beröra dessa ämnen.
Vårt bibliotek har börjat att
katalogisera tidskrifter. De erfarenheter, vi
redan gjort, visa att det är en god hjälp
för såväl expeditionen som låntagaren.
Till sist vill jag plädera för en mycket
viktig sak rörande
studiecirkelbiblioteken. Bibliotekarierna i dessa bibliotek
måste samarbeta mera än hittills.
Bibliotekarierna inom varje distrikt skulle
sammanträda en gång om året.
Därutöver bör vart tredje eller vart femte år
ett hela landet omfattande
biblioteksmöte hållas. Biblioteken skulle
härigenom erhålla en mera enhetlig prägel,
samtidigt som de större biblioteken
skulle kunna vara de mindre behjälpliga med
vad de ej själva kunna ordna. Det finnes
en hel del frågor, för vilka många
bibliotekarier stå främmande, men som äro
av intresse för dem alla, t. ex., val av
lämplig litteratur, anslagsfrågor,
bokvård, inbindning och bandtyper,
hyll-system, katalogisering, folkbibliotek eller
ABF-bibliotek, studieplaner och
boklistor, biblioteket och cirklarna,
antikvariska köp, o. s. v., och framför allt
komplettering av äldre litteratur. Kunde
detta intimare samarbete komma till
stånd, tror jag att mycket som nu brister
inom bildningsorganisationernas
biblioteksrörelse därmed skulle vara avhjälpt.
161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
