Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDARE OCIl LEDARSKAP INOM FOLKRÖRELSERNA
Frågan om ledareutbildning ligger
i stöpsleven. De folkliga
rörelserna har under en lång följd av år
anordnat kurser för utbildande av
studieledare och gruppledare i
olika ämnen och verksamhetsgrenar.
Man behöver blott erinra om
ledarkurserna vid Brunnsvik, Sigtuna,
Wendelsberg, Bommersvik, Tollare
och andra folkrörelsecentra. Men
det har hittills gällt kortare kurser
med begränsade uppgifter. Planer
är emellertid å bane som går ut på
en grundligare utbildning.
Vad dessa planer kan föra med
sig, är det ännu för tidigt att yttra
sig om. Så mycket torde emellertid
kunna sägas, att de folkliga
rörelserna måste ägna
ledareutbildningen den största uppmärksamhet.
Den kan anses som en livsfråga
inte bara för rörelserna själva
utan för hela vår demokratiska
framtid. Sådant livet under de
sista decennierna utformat sig, kan
vi icke undvara ledare. Det är då
angeläget, att vi får ledare av den
rätta sorten, demokratiska ledare
som uppfattar ledarskapet icke som
en stolt maktutövning utan som en
ödmjuk samhällstjänst. Det finns
spår som förskräcker. Men det
finns dess bättre också spår som
manar till efterföljd.
Till läsekretsen.
Det är inte precis några strålande tider
för folkbildningsorganen just nu. De
ekonomiska villkoren ha försämrats
allvarligt under krisen och egentligen
borde det finnas anledning för redaktörerna
att se ganska dystert på fortsättningen.
Statsbidragen sänks, annonsinkomsterna
ha minskats för dessa tidskrifter liksom
för alla andra publikationer.
För Folklig Kulturs del är den
ekonomiska situationen långt ifrån lysande.
Och detta till trots ser redaktionen rätt
optimistiskt på tidskriftens framtid.
Fastän vi saknat resurser för effektiv reklam
börjar upplagan gå upp! Vi kan gott
erkänna, att vi notera detta såsom en
angenäm överraskning. Vänliga omdömen om
tidskriften från läsarnas sida ha också
gjort sitt till att redaktionen känner sig
uppiggad.
Dock måste vi sätta läsekretsen på
prov. Folklig Kulturs hittillsvarande pris,
3 kronor för helt år, täcker inte ens
tryckningskostnaderna och en höjning
fr. o. m. 1943 är ofrånkomlig. Man har
frågat hur vi kunnat ge ut en tidskrift av
Folklig Kulturs omfattning till så lågt
pris. Det ekonomiska resultatet för
tidskriftens del har naturligtvis blivit
därefter.
Tidskriften åtnjuter f. n. i likhet med
Studiekamraten och Biblioteksbladet ett
statsbidrag på 2.500 kronor årligen, d.v.s.
1.500 mindre än före krisen, då bidragen
voro 4.000 kronor.
Vid statsbidragen äro bundna vissa av
Kungl. Maj :t fastställda bestämmelser
rörande prenumerationspriserna för
biblioteken och vi ha inte rätt att ändra
prenumerationspriset utan regeringens
godkännande. Framställning kommer
dock att göras om en höjning av priset
till 4 kronor fr. o. m. nästa år. Vi
hoppas våra läsare inte skall finna denna
höjning alltför betungande. Den är
absolut nödvändig för tidskriftens utgivning.
Åtskilliga bibliotek — särskilt inom
SLS — prenumerera redan tidigt på
hösten på tidskriftens kommande årgång. Vi
vill fästa bibliotekariernas
uppmärksamhet på att prenumerationspriset
sannolikt kommer att bli 4 kronor för 1943.
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
