Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTTER A TURSPEGEL
den schweiziska demokratin. Det faktum,
att de schweiziska urkantonerna redan
vid en tidpunkt, då i de närbelägna
länderna endast riddarna och deras
väpnare buro vapen, ägde en fast, folklig
krigsorganisation och försvarsmakt,
utgjorde en av de främsta orsakerna till
att schweizarna lyckades hävda sin frihet
och självständighet."
Förf. påpekar, att Schweiz’ frigörelse
från Tyskland genomförts redan vid
tiden för det s. k. Schwabenkriget omkr.
1500; den feodala statsformen segrade i
de tyska delstaterna, den
folkligt-koope-rativa i Edsförbundets länder, som en
schweizisk historiker uttryckt saken.
Sedan har det även fått avgörande
betydelse att medan Tyskland blev kolonialmakt
i öster Schweiz växte samman med den
romanska kulturkretsen.
Från den ursprungliga demokratin,
byggande på ekonomisk
intressegemenskap i ett samhälle utan starka sociala
olikheter, har det schweiziska samhället
så småningom utvecklat sig till samling
kring den ekonomiska individualismen,
där staten och dess organ "tjäna det
framåtsträvande industriella
borgarska-pets intressen". Den parlamentariska
regimen representeras av nationalrådet —•
närmast likt andra kammaren — och,
som talesman för de olika kantonerna,
ständerrådet — någonting i stil med
första kammaren. Regeringen, här kallad
förbundsråd, stödes av ett starkt
borgerligt block med utestängning av
socialdemokratin, fastän den har omkr. 35
procent av väljarkåren till nationalrådet
bakom sig. Den sociala och politiska
demokratins begränsning bestämmes av
denna regering, vars auktoritära
karaktär ökats sedan krisen och kriget på ett
avgörande sätt befäst regeringsorganens
centrala ställning inom näringslivet och
det statliga inflytandet på pris- och
lönesättningen. Fackförbunden håller fast vid
den sociala borgfreden.
De tre faktorer som ständigt hämmat
och bromsat alla större nationella företag
i Schweiz — kompetensfördelningen
mellan förbundet och kantonerna,
flerspråkigheten, den religiösa splittringen —
har så småningom övervunnts till
förmån för Schweiz’ sunda utveckling till
självständighet och demokratisk
förkov-ring. Givetvis har de ekonomiska
krisbördorna, på vilka det schweiziska
folket, inte minst den arbetande
befolkningen, bär tungt sedan en hel rad år tillbaka,
och slutligen stormaktskriget orsakat
landet stora bekymmer. Förf. redogör
utförligt för Schweiz’ militära
ansträngningar, på sitt sätt illustrerade genom
landets geografiskt sett utsatta läge.
G. Dallman.
STUDIEFÖRBUNDEN
Arbetarnas Bildningsförbunds
årsmöte hölls den 29 september under
ordförandeskap av rektor Harald Elldin.
Av den föredragna årsberättelsen
framgick, att förbundet under det trettionde
arbetsåret haft framgångar på samtliga
verksamhetsområden.
Representantskapet godkände berättelsen och beviljade
styrelsen ansvarsfrihet. Inför det nya
arbetsåret gjorde årsmötet ett uttalande
av följande lydelse:
För arbetarrörelsen liksom för
samhället i dess helhet är det synnerligen
tillfredsställande, att trots tidslägets
svårigheter, det fria bildningsarbetet kan
fortgå i sådan omfattning och med sådan
inriktning som hittills skett. Sin inte minsta
betydelse har denna verksamhet som en
effektiv form för den
upplysningsverksamhet som under rådande förhållanden
är så behövlig i alla de aktuella frågorna
på arbetsmarknadens, folkförsörjningens
och de stora världshändelsernas
områden. Här ställas ökade krav på
biblioteken. Nyanskaffning av böcker måste ske
utan för stora dröjsmål, så att litteratur
behandlande det aktuella läget alltid
finnes tillgänglig. Studiecirklarna måste
dessutom utnyttja det studiematerial, som
färdigställts av studieledningarna i form
av studiehandböcker, studieplaner och
brevkurser.
Föreläsningsverksamheten har under
nuvarande förhållanden en ökad
betydelse, både som stöd för
studiecirklarnas arbete och som ett led i den
allmänna upplysningsverksamhet, som
tidsläget gjort i ständigt ökad grad behövlig.
Under sådana förhållanden är det att
hoppas att inte blott det stora intresse
som hittills inom folkrörelserna ägnats
det fria bildningsarbetet skall bestå,
utan också att folkbildningsverksamheten
röner den uppmuntran och det stöd från
statsmakternas, landstingens och
kommunernas sida, varförutan stora svårigheter
uppstå för att i ökad omfattning utveckla
denna samhällsgagnande verksamhet.
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
