Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIT TERA TURSPEGEL
Norrifrån.
HUGO MARKLUND: Bergtagen.
Lindblads. Kr. 5:75.
"Lapplandsberättelse" är
underrubriken till denna norrlandsbok, och det
ordet säger rätt mycket om innehållet.
Förf. är tydligen väl förtrogen både med
natur och folk där uppe i
ödemarksbygderna och han ger präktiga
naturskildringar från fjällvärlden i de skiftande
årstidernas stämningar. Särskilt fäster
man sig vid den målande framställningen
av hösten med dess rika färgprakt, då de
höga fjällen redan skimra av nyfallen
snö, under det björkar och andra lövträd
i dalarna lysa med de grannaste färger.
Huvudsaken är emellertid här inte den
yttre miljön utan de människor, som här
bygga och bo. Det är ett rikt galleri av
gestalter vi här lära känna, tecknade i
breda, raska drag sådana de te sig både
i sin dagliga gärning och under
marknader och kyrkohögtider. Vid sådana
tillfällen spelar avstånden inte någon vidare
roll. Både nybyggare och lappar är vana
att med sina skidor och pulkor taga sig
fram på mångmilafärder, då det gäller att
föra ned sina fångster av vilt till
marknaden eller vara med om någon högtidlig
gudstjänst i kyrkbyn.
Den kvinnliga huvudpersonen är en
ödemarkslärarinna, som nyss slutat sin
kurs vid seminariet och får sin första
anställning i en fjällby inte långt från
den norska gränsen. Där bor också en
ung nybyggare Gunnar. Han förvånar sig
över att den unga tösen från slättbygden
så väl finner sig till rätta bland
fjällfolket. Och hon beundrar hans skicklighet
som jägare och skidåkare. Båda ha också
religiösa intressen — genom hela boken
går en religiös underton — och de trivas
i varandras sällskap. Lotten blir
"bergtagen" och återvänder varje år efter en
ferieresa i andra landskap till den
ensliga nejden, där hon också trives utmärkt
med sitt skolarbete.
En utmärkt representant för lappfolket
är den gamle Petarist, som finner ett nöje
att för den unga lärarinnan berätta om
samefolkets religiösa myter och sägner.
Läsaren följer med intresse den
trohjärtade berättelsens gestalter och händelser.
För min del tror jag dock, att boken
skulle ha vunnit på större koncentration.
Elias Grip.
Kristen ungdomsvård.
GABRIEL GREFBERG: Fyrtio
kapitel kristen ungdomsvård.
Bonniers. Pris 11:50.
Genom mångårigt arbete som
församlingspräst, först i V. Vingåker sedan i
storkyrkoförsamlingen, har komminister
Gabriel Grefberg samlat stor erfarenhet
isynnerhet när det gäller kristligt arbete
bland manlig ungdom. Vida känd har
han blivit för detta arbete och många ha
gått och hoppats på att han skulle
framlägga sina erfarenheter i bokform, så att
andra kunde få hjälp av det. Visserligen
har pastor Grefberg genom sin
föreläsningsverksamhet inspirerat många till
arbete bland de unga. Men intrycken från
föredraget förflyktigas så fort. Boken ger
tillfälle att gång efter annan förnya
bekantskapen med den inspirerande
personligheten. Nu har boken om det kristna
ungdomsarbetet kommit och med
tacksamhet tar man emot den. Den är både
nyttig och nöjsam, såväl för den, som
står i ett direkt ungdomsarbete, som för
den, som s. a. s. mera på avstånd
intresserar sig för de unga.
Pastor Grefberg är praktiker, men han
undervärderar inte teorin. De första
kapitlen i boken stå väl i överensstämmelse
med författarens påstående: "Rationell
ungdomsvård bygger på de kända
psykologiska lagar och förutsättningar, som
dirigera och påverka den unga människan."
I olika sammanhang kommer han in på
ungdomsarbetets psykologiska
förutsättningar och gör det på ett sätt, som
vittnar om stor kunnighet i
ungdomspsykologi. Dock är det främst erfarenheten,
som talar. Här är det inte fråga om en
akademisk avhandling utan om en
berättelse om arbetet vid Mäster
Olovsgården i Stockholm jämte en del allmänna
uttalanden i ungdomsfrågor. Läsaren får
en god inblick i detta märkliga arbete i
"Gamla sta’n" och en högst nyttig
undervisning i ungdomsmetodik.
J. Y. Åkeson.
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
