Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommentarer
Det kan nämnas sådana former som
självstudier per korrespondens,
radio-lyssnande, bibliotekens utnyttjande,
föreläsningsserier, aftonskolor och s. k.
flyttande folkhögskolekurser eller
folkbildningskurser, som de lämpligen borde
kallas. Naturligtvis är det glädjande om
brevkurs-studiet sker i grupp. Vi ha
många utmärkta studiecirklar av den
typen. Vi ha även något litet antal
radio-lyssnargrupper eller cirklar, som
använda sig av radion på samma sätt som av
biblioteket. Naturligtvis är det önskligt
att föreläsningsserier och
folkbildningskurser ske i samband med eller
efterföljas av studiecirkelarbete, liksom det är
möjligt att aftonskolorna delvis arbeta i
cirkelns form. Men jag tror, att tiden är
inne för den parollen, att dessa andra
former, föreläsningsserien etc., kunna ha
sitt berättigande även utan obligatoriskt
samband med studiecirkelarbete i
samma ämne. Nämligen om det i samband
med dessa former sprides litteratur,
ordnas frågor och meningsutbyte samt i
övrigt deltagarna stimuleras till självstudier
på egen hand.
I många former trives det fria
bildningsarbetet. Många skiftande former må
man räkna med och erkänna som
likaberättigade. Studiecirkeln i egentlig
mening är dock så krävande att man
svårligen kan tänka sig den som en
massrörelse. Den är för ali del inte för
enbart eliten, allraminst för den exklusiva
eliten. Men de större massorna måste
nås med de andra formerna av
studiearbete och upplysningsverksamhet.
Vilket inte hindrar att vi ännu böra sträva
att få med allt flera och flera i den
krävande men givande, metodiska och dock
fria form av studiearbete, som vi kalla
studiecirkeln.
En var kan fira studiecirkelns
fyrtioårsminne genom att i stilla begrundan
läsa tvenne skrifter av Oscar Olsson. Den
ena är nr 22 i ABF:s skriftserie, Den
första studiecirkeln. Pris 25 öre. Den
andra är den något omfångsrikare
skriften Studiecirkeln, en orientering. Den
kostar 50 öre och kan erhållas från ABF
eller IOGT:s studieförbund. Hos äldre
läsare väcker läsningen angenäma
erinringar. För de yngre ger den en mycket
lättfattlig och behövlig kunskap om
studiecirkeln som form för bildningsarbete
och umgänge. G. H.
Humanismens idé,
Gunnar Hirdmans i ABF-serien
utgivna lilla skrift, har utlöst en mycket livlig
diskussion i pressen. Det ligger i sakens
natur att meningarna äro delade. I stort
sett har arbetarpressen kommenterat
skriften positivt, på sina håll med
starka undersökningar. Sålunda har
Social-Demokraten behandlat skriften i en
utförlig ledare. Ett undantag inom
arbetarpressen utgör tidningen Arbetaren, vars
recensent gör skriften till föremål för en
våldsam kritik. Enligt dennes mening är
det orimligt för en socialist att anamma
humanismen, i varje fall i den variant,
som Hirdman företräder. Ty denna är
enligt hans mening lika så god
kristendom som någonsin de kristna själva
kunna prestera. Så Arbetarens inlägg har
väl mest kuriositetsintresse. I den
övriga dagspressen har såväl Svenska
Dagbladet som Karlstads-Tidningen bedömt
skriften med positivt gillande.
Det starkaste instämmandet och
berömmet har kommit från rektor Jalmar
Furuskog i tidningen Reformatorn. Han
säger bl. a. "Skriften kostar 50 öre, men
den ger en oändligt större valuta än
flertalet av de böcker, som nu belamra
bokhandelsdiskarna. Den borde spridas i
lika många exemplar som det finns
läs-kunniga svenskar." Och vidare:
"Författaren vill tydligen ha till stånd en
verkligt ekumenisk samling i de stora
kulturvärdenas tjänst, ekumenisk i den
meningen att man samlar sig omkring de
mänskliga livsvärden, som äro heliga för
oss alla, oberoende av den religiösa
uppfattning, som var och en av oss hyser."
Just detta är ju den vädjan i vilken
"Humanismens idé" utmynnar. Det vore
önskligt om just denna punkt kunde
komma mera i centrum för diskussionen,
än vad ofta varit fallet hittills. Sålunda
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
