Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till badet; men så snart de rosiga små lemmarna vidrörde
det ljumma vattnet, inträffade något förskräckligt och
olyckligt. De sköna människoformerna krympte tillsamman och
tvenne unga, knappast ruggiga korpungar flögo upp och ut
genom det öppnade fönstret.
Amman gaf till ett rop och tappade i förskräckelsen
hyendet, på hvilket hon burit barnen. Högljudt började
äfven tärnorna skrika af ångest och förfäran vid det
förskräckliga spökeriet. Den unge konungen, hvars stolthet
och förtjusning hade flugit därifrån i afskyvärd korpgestalt,
och som förtärdes af kärleken till det troll, han tagit till
maka, utstötte ett jämmerskri som gaf ett skallande
återljud i den hvälfda salen; och af ångest, blygsel och
förskräckelse dolde kvinnorna sina ansikten i händerna. Ur
biskopens hand föll den heliga boken och från salen ut på
borggården genljöd det: »Drottningen är en häxa!»
Men hon låg i sin säng. I det ögonblick, då kvinnans
högsta lycka kommit henne till del, då hon tigande
öfvervunnit den svåraste ångest och den högsta, heligaste
hänryckning, återstod henne den värsta och förskräckligaste
pröfningen. Hennes gemåls jämmerskri trängde sig äfven
fram på hennes läppar, klagoljudet ville öppna dem, men
då stod framför hennes bädd feens höga gestalt och hon lade
varnande sitt finger på sin mun. Då trängde den trogna
systern tillbaka klagoljuden i sitt hjärta och låg där med
tigande mun, genomkämpande det svåraste lidande.
Hon teg då den älskade kastade sig för henne och
besvor henne att säga honom om hon verkligen var en
trollpacka — hon som han omhuldat och älskat mer än sin
ögonsten, mer än renheten af sitt ädla blod. Hon teg då
biskopen hotade henne med alla helvetets straff, då folket
skymfade henne och konungahusets alla kvinnor vände sig
ifrån henne med åtbörder af afsky och förakt. Hon teg då
råa händer sleto henne ur hennes gemåls slott och då hon
under förbannelser kastades ner i ett djupt och fuktigt
fängelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
