Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syster Ödmjuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skull. Se, jag är nu en bannlyst man, öfvergifven af hofvet
och af hopen, mitt hjärta blöder ur tusende sår, min panna
är fårad och mitt leende förvandladt till hat och hån.»
Ödmjuk sade: »Då gjorde du väl, att du uppsökte mig;
se, jag har en god balsam för dina sår, och våra ängar bära
blommor nog till kransar. Låt mig jämna vecken på din
panna och taga skärpan från ditt leende. Käre, ännu
finnes så mycket godt i världen; hvarför förtvifla?»
Då sade Skönherre: »Syster Ödmjuk, om jag behållit
dig hos mig, hade mycket varit annorlunda än det är.» —
Ödmjuk svarade: »Välan, låt oss börja på nytt; det är
aldrig för sent att bättra sig.»
Så stannade Skönherre, och fårorna på hans panna
jämnades åter ut, hans själ blef glad och de blomsterkransar,
som Ödmjuk band honom, blefvo honom snart lika kära
som de gyllene kedjor, hvilka stolthet och öfvermod gifvit
och fråntagit honom.
De trenne stannade tillsammans, och berömmande sade
man i landet: »Se, Rikman och Skönherre förenade med
Ödmjuk, hvilken lycklig familj de nu utgöra.
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
