Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den onde anden i flaskan. Efter Fr. de la Motte—Fongué.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gaf han de fattiga, åt hvilka han förut, då han bortslösade
hundra tusentals dukater, ej gaf ett öre. Men för att undgå
satans klor, tillkastade han dem nu dessa fattiga
syndapenningar.
Innan han öfverlämnat galgmannen åt sin läkare, hade
han ej glömt att önska sig några duktiga stora säckar med
dukater under sin säng. Då han nu sålt galgmannen, sökte
han efter skatten, om hvilken han med bestämdhet visste, att
den skulle finnas där. Men ingenstädes fann han något.
Men däremot hörde han af sina tjänare, att hans falska
vänner och väninnor ofta varit i hans rum när han låg i
sina feberdrömmar. När han nu därför vände sig till sin
käresta och frågade efter sina dukater, skrattade denna ut
honom och sade honom gäckande midt i ansiktet, att han
hade feberfantasier, att han var en narr och blott inbillade
sig att han haft sådana skatter gömda under sin säng.
Hvad skulle han nu företaga sig, då hans penningar
försvunnit och han hade sålt galgmannen? — »Hm», tänkte
han, »jag har ju ännu slott och gods i tillräcklig mängd;
dem skall jag sälja till hvad pris som helst». Men han fick
ej heller försälja dem.
Det fanns en dålig människa, som under de goda
dagarna kallat honom sin käraste vän, och i sitt förtroende
till denne hade Richard gifvit honom rena, oskrifna
pappersblad, men försedda med hans namnteckning och insegel,
så att den käre vännen därofvanför blott behöfde skrifva
hvad han önskade. Hans underskrifna namn svarade för
allt eller, rättare sagdt, galgmannens trollmakt besörjde
inlösningen af det föreskrifna.
Men nu, då han ville sälja sina besittningar, måste han
till sin förskräckelse erfara, att han ägde alldeles intet, ty
på det fordom tomma rummet på bladen stod i bästa
rättsform skrifvet, att det och det slottet, det och det landthuset,
ja alla hans gods voro försålda för så och så stor summa
till den ene eller andre falske vännen. Han ägde numera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
