Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verka på andra. Med hvarje år och allt efter
som det offentliga lifvet utbildas, blir det också
allt vigtigare att kunna lägga sina ord rätt och väl.
Folkskolans läseöfning måste derföre vara ett medel
för förmågan att genom talet uttrycka sina tankar.
Bedrifver den icke läseöfningen på detta sätt och i
denna riktning, så blir heller aldrig sjelfva
läseöfningen rätt god. Man kan aldrig rätt lära att förstå
hvad man läst, om man icke på samma gång söker
att genom talet göra tydligt för andra, huru man
förstått. Man får derför aldrig nöja sig med att
tro sig hafva förstått hvad man läst. Förr än man
lyckats göra en sak tydlig för andra, bör man
aldrig göra sig rätt säker om att hafva rätt förstått
den sjelf. Såsom man tänker, så talar man.
Tänker man illa och oredigt, så talar man ock oredigt.
Talöfning är sålunda ett alldeles nödvändigt
bihang till läsöfningen, till undervisningen i
modersmålet och till alla kunskapsöfningar.
I sammanhang med talöfningen bör vidare
ställas öfning i berättande af sagor, fabler o. s. v.
Barnens inbillningskraft måste äfven uppfostras.
Vi upprepa det, — det kan ej i längden bära sig
att behandla barn såsom vore de gammalt folk eller
såsom hade de blott ett minne att öfva.
Barn läsa mycket gerna goda berättelser,
isynnerhet om de inläras, att noggrannt och tydligt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
