Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysnings utbredande. Men ju mera upplyst folket
blifver, desto lättare skall det då ock förmå bära
skattebördorna, den tunga likgiltigheten försvinna
och folket med upplyst vilja stå upp som en man,
när helst det gäller.
Detta synes nu vara mycket klart och tydligt,
ja, så klart, att det icke borde behöfva sägas. Men
det är dock icke så enkelt som det vid första
påseendet synes. Det finnes nemligen en sak, som
härvid esomoftast icke tages med i beräkning; och
detta är sparsamheten, den klokt beräknade
sparsamheten.
Intet folk, liksom ingen enskild menniska, har
väl någonsin rätt förkofrat sig utan att ha utöfvat
sparsamhetens dygd. Nu tyckes det visserligen
vara ett håx-dt tal, att den fattige skall kunna spara,
då han icke eger något, och man väl vet, att af
intet blir intet. Men det är dock en allmän
iakttagelse, att ju mer man lär sig, ju mera
upplysning man förstår att skaffa sig, — och det finnes
rätt mycken upplysning som icke kostar något, blott
man är påpasslig, omtänksam och vill, — desto
mer lär man sig äfven att spara.
Den som ifrar för kunskaper och upplysning
och sjelf förvärfvar sådant, han arbetar i och med
detsamma för en allmännare lust och förmåga att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
