Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het i alla afseenden. Också började man der
ti-di(jt att ordna folkskoleväsendet. Redan 1806 hade
man der en folkskoldag, som tjenat andra länder till
mönster. Såsom bevis på sjelfverksamheten och
sjelfständigheten behöfver endast anföras, att der
finnes omkring 260 frivilliga skolsäIlskaper, och
deri-bland ett mycket stort, sällskapet »för allmänt väl»
med inimot 15,000 medlemmar, som upprättat
seminarier, flera hundrade sockenboksamlingar, skolor
af alla slag, förutom mångfaldiga andra nyttiga
inrättningar. inspektionen af folkskolorna utöfvas
också frivilligt af medborgare såsom en hederssak.
I ett land, der sådana tecken visa sig, der har
man anledning förmoda att frihet råder i det ordets
bästa mening.
Om undervisningens beskaffenhet äro derimot
meningarne delade. Länge prisades den såsom
synnerligen utmärkt. I de sista tiderna har dock
anmärkts, att man der i Holland icke följt med i de
nya framsteg, som undervisningen gjort i en del
lärjungar. — Af kostnaderna, som för hela folkskoleväsendet,
(inberaknade 000 söndags- och aftonskolor pä landet, allmän
förvaltning, inspektion, byggnadshjclp o. s. v.) uppgingo år 1860
till omkring 5,500,000 rdr rmt, bestridde staten omkring en
tredjedel, kommunerna något mer än en tredjedel. Det öfriga
beslriddcs af länen, skol]iengarne o. s. v. Belgierna kosta
sålunda mera på sina folkskolor än vi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
