Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjelfva undervisningen är imellertid både till
metod och omfattning strängt reglerad. År 1854
utkom en ny författning, efter hvilken all
undervisning i den enklassiga folkskolan inskränkes till
undervisning i religion, läsning, skrifning, räkning,
modersmålet och sång. Ofriga undervisningsämnen,
såsom fosterlandskunskap, naturlära, teckning, få
väl läras, men endast så framt förhållandena
med-gifva att utsträcka undervisningstiden. Denna nya
författning har varit föremål för många strider.
Onekligen eger den åtminstone en stor förtjenst,
den nemligen, att strängt yrka uppå, att hellre litet
må läras väl, än mycket må läras illa och ytligt.
Undervisningen är också stark åtminstone i
de första och vigtigaste öfningarne. Vid
utskrif-ning till krigstjcnst befinnes sällan eller aldrig
någon sakna färdighet i läsa, skrifva och räkna
åtminstone; och flickornas undervisning bedrifves
lika strängt som gossarncs.
Så som det går till i Preussen, så går det ock
för det’ mesta till i norra Tyskland. Tysklands folk
är hvad man skulle kunna kalla ett skoladt folk
eller ett bokfolk mer än alla andra. Huru lyckligt
detta kan vara, vilja vi icke här undersöka. Hvad
Preussen särskildt angår, så ha dess segrar i fjol
vittnat om, hvilka stora krafter det samlat i och
genom sin offentliga skoluppfostran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
