- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
54

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Jungfrun på Gröneborg - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

moder, den lifliga drottningen, som med sitt varma,
rastlösa sinne var verksam för de sinas väl, ehuru
missförstådd af hans äldre broder, Erik.

»Emellan mig och drottningen är allt godt,»
tillade Håkan, »likasom du, Torsten, väl förstod din
moder, den ädla fru Hildigund. Hon var syskonbarn
med min far, och jag mins ifrån min barndom, huru
mina föräldrar högt värderade henne; äfven jag har
ett kärt minne af den älskvärda hertiginnan ifrån den
tid, jag såsom gosse tillbringade en sommar på det
vackra Sjöö.»

»Det var en glad tid!» utropade Torsten lifligt.
»Min mor var då solen och glädjen på Sjöö.»

»Det var då, Torsten, vår vänskap befästades och
den har varit oss trogen sedan dess — jag skulle
gerna lefva om den tiden ännu.»

»Det är annorlunda nu, min konung; jag har ju
på tvenne år ej återsett den gamla fäderneborgen.»

»Ja, visserligen skall der vara olika nu mot förr,
och jag undrar alls icke på, att herr Folke efter sin
makas bortgång öfvergaf både hem och fädernesland.
Hvad dig angår, Torsten, blef min vänskap till freds
stäld, då du, i stället att följa din far till utlandet,
dröjde hos mig i Norge.»

»Jag tror, att min far hellre var ensam med sina
minnen,» svarade Torsten, »och han trodde sjelf, att
vistelsen i södra landet, der han tillbragt en del af
sin barndom, skulle vara honom helsosam.»

»Och hertigen, din fader, insåg huru rätt jag hade,
att den nordiska luften passade bättre ditt unga sinne,
Torsten, och jag är tacksam, att du dröjde hos mig.
Du var alltid min bästa barndomsvän — låt oss pröfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free